Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. A. De sinnligaste, af materialet närmast betingade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
par sidor förut i hans bok, skrifva: »Såsom vi
nyss hörde». Han kan också skrifva t. ex.: »Den
omständliga titeln på Stjernhjelms diktsamling låter
sålunda». Och det är ju ej orimligt, att en
publicist skulle i sin tidning kunna uttrycka sig
ungefär på följande sätt:
»Detta samhälles läsande allmänhet har säkerligen med
förvåning och harm åhört de mot oss riktade smäderop, som i
går afton ljödo från vår härvarande samtidas spalter. Vi
bedja den ärade allmänheten nu lyssna till det, vi hafva att säga
till vårt försvar, och låna ett uppmärksamt öra till de
allvarsord, med hvilka vi vilja tysta smädare-tungan.»
Det sist anförda exemplet röjer tydligast, att
detta uttryckssätt är bildligt. – Att skriften kan
taga sina bilder från talet, men talet icke gärna
från skriften, är alldeles i sin ordning. Talet har
ju tidigare inträdt i den mänskliga
kulturutvecklingen och uppfattas ännu som något enklare, mera
sinnligt och naturligt. Skriften har uppkommit ur
talet och tänkes vanligen vara ett slags
återspegling af detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
