Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. B. Temperamentsolikheter (början)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väl till språket i vidsträcktare mening, näml.
såsom »ett medel, hvarigenom människan meddelar
sig med andra människor eller med sig själf». Ty
utropet tjänar närmast blott till att gifva uttryck
eller »skaffa luft» åt människans känsla. Först
medelbarligen, liksom mera oafsiktligt eller till
biuppgift har utropet att lämna meddelanden åt andra.
I utropet hafva vi en vördnadsvärd kvarlefva
från urgamla tider, från vårt släktes barndom,
liksom från vår egen personliga barndom.
En af de många hypoteserna om språkets
uppkomst låter språket taga sin början med utropet.
Säkert är, att detta varit af allra största vikt som
medverkande faktor. – Med utrop i den enklaste
och ursprungligaste formen mena vi då blott ett
ofrivilligt utstötande af ljud, framkalladt genom
någon inifrån eller utifrån kommande s. k. »retning»,
företrädesvis smärta eller förskräckelse.
Det enklaste och ursprungligaste utropet
framkallas alltså genom det, som fysiologerna kalla
reflexrörelse, d. v. s. en sådan rörelse, som utföres,
utan att viljan och medvetandet taga någon del däri.
På andra reflexrörelser beror, att det (som man
säger) »vattnas i munnen på en», när man luktar på,
ser eller blott tänker på något godt; att man
blinkar för plötslig ljusförnimmelse; att man
ögonblickligen lyfter upp armen för att afvärja ett
oförmodadt slag (innan man hinner tänka) o. s. v.
Hos späda barn finna vi skriket först som en
ofrivillig och omedveten känsloyttring, men efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
