- Project Runeberg -  Om svenskan som skriftspråk /
115

(1897) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. B. Temperamentsolikheter (början)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Som bekant, kunna så väl de enkla ja! och jo!
som de förlängda jaa! eller jaha! och joo! eller joho!
jämte de fördubblade jaja! jojo! göra god tjänst
som hotande, varnande, utmanande eller gäckande
eller också stundom vänligt medlidsamma
interjektioner – allt efter tonen.

Angående bruket af ja till svar, böra vi nu
också påminna om, att detta visst icke alltid
betecknar ett enkelt instämmande, erkännande eller
medgifvande, utan att det af särskilda tonfall kan
få en mängd betydelser, från den jublande,
entusiastiska, till den tveksamma, motvilliga eller t. o. m.
den hånfulla, ironiska, som gör svaret ja värre än
ett nej.

Minst lika skiftande är, som vi veta, vårt
talspråks användning af jaså. Utländingar pläga med
förvåning anmärka, att detta ord uttaladt af en
svensk kan betyda nästan hvad som helst.

Ordet jaså är ju, för öfrigt, ursprungligen icke
en interjektion, utan en interjektion åtföljd af ett
adverb. Men jaså har nu förvandlats till en enda
intejektion. Samma öde har träffat många andra
ord. Så t. ex. använda vi nu till interjektioner,
uttryckande öfverraskning: Hva’! Prosit! Morjens!
hvilka ju från början haft helt andra betydelser. –
Svordomar, bedyranden och åkallelser öfvergå
småningom till blotta interjektioner; i de
månghundraåriga jojomän, vasserratre o. d. ser numera blott
språkforskaren ursprungliga bedyranden.

I själfva verket kan hvarje ord, som begagnas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:26:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omskrift/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free