Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. B. Temperamentsolikheter (början)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oegentligt, kunna uttrycka sig så i tal, skulle taga
sig bättre i akt, om de nödgades uträtta uppdraget
skriftligt.
Icke häller kan man i skrift lätteligen råka ut
för det i tal ej ovanliga bruket att låta ett
yrkesnamn träda i stället för titel såsom tilltalsord, t. ex.
»stassbudet», »skomakarn». Det påstås t. o. m.,
att en ung domare under ett uppehåll i rättens
förhandlingar frågade den anklagade: »Har tjufven
lite’ snuus?»
Och näppeligen kan skriften komma att på
allvar använda konstruktioner af så inkrånglad art
som det bekanta uttryck, hvilket en i sin vrede
ännu höflig gammal herre lär ha begagnat till en
envis tiggare: »Vets de’ inte hut, så fås de’ gås ut!»
Att skriftspråket i de anförda fallen och andra
liknande undviker några af talspråkets mest
stötande oseder, är ju blott en följd däraf, att
skriftspråkets form är mer genomtänkt och
omsorgsfullare granskad.
Men det finnes ett litet område, hvarpå skriften
beträffande tilltalsorden har vunnit ett särskildt och
afgjordt företräde framför talspråket. Ty medan
det senare blott i ringa mån påverkats af
»Niföreningars» och enskildes sträfvanden, begagnas
numera i skrift pronominet Ni ganska allmänt i
sådana fall, där talet och det äldre skriftspråket
skulle ha varit nödsakade att bruka ämbetstitel
eller bördstitel eller ock allmän titel (t. ex. Fröken,
Herr o. d.) med eller utan namnet. Därvid passar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
