Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. B. Temperamentsolikheter (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sagt eller skrifvit, men eljest att redogöra för deras
åsikter. På sådant sätt införas ju flera talande och
en viss växelverkan åstadkommes, ehuruväl ej så, att
låsaren själf drages in som deltagare i denna ringa
ansats till efterbildning af ett samtal.
Verkliga skrifna dialoger, i hvilka en religiös,
filosofisk, politisk eller annan fråga diskuteras så,
att hvarje särskild åsikt har sin förespråkare,
förekomma, som bekant, ännu i vår tid, om de ock
sällan i dramatiskt lif, individualisering och spännande
intresse kunna nå det naturliga samtalet. Dessa
dialoger höra tydligtvis alls icke till normalprosan.
Men ett par afarter af dialogformen komma
normalprosan närmare.
En är den, numera nästan obrukliga, s. k.
sokratiska dialogen. I denna finnes det egentligen
blott en talande, som i frågeform utreder ämnet, i
det han ställer frågorna så, att den andre ej kan svara
på mer än ett sätt.
En annan dialogform var mycket älskad under
medeltiden och blef äfven i Skandinavien använd
till läroböcker, särskildt i religiösa ämnen. Denna
form bestod däri, att en lärjunge eller son
framställdes frågande, och en lärare eller fader besvarade
frågorna och gaf de önskliga förklaringarna. Detta
framställningssätt, som ännu någon gång begagnas
af nyare författare, efterbildar det slags samtal, hvari
en kunskapssökande yngre person af en äldre och
kunnigare inhämtar nytt vetande och skaffar sig
upplysning om det, som förefaller honom dunkelt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
