Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. B. Temperamentsolikheter (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tagna i klump, sägas utgöra en nödvändig
beståndsdel af skriftspråkets uttrycksmedel, ty skriftspråket
behöfver dem ju för att åvägabringa erforderlig
distinkthet och variation. Men så snart man
betraktar dem hvar för sig, finner man, att många af
dem ursprungligen berott på godtycke och
tillfällighet, att de väl mycket stå i strid med det i talet
lefvande språkets utveckling, och att de mer än
nödigt vidgat klyftan mellan skriftspråk (särskildt
normalprosa) och ledigt talspråk.
Vi skola alltså först längre fram, då vi komma
att tala om de jämförelsevis tillfälliga
(öfvervägande »historiska») olikheterna mellan skriftspråk och
talspråk, taga en öfverblick af de ord och former,
som skriftspråket skaffat sig, framför talspråket,
genom att kvarhålla föråldradt språkmaterial, låna
eller på egen hand nybilda.
Skriftspråket skulle i alla händelser icke
kunnat nöja sig med talspråkets uttryck för abstrakta
förhållanden; ty dessa äro ju, äfven i de flesta
bildade personers tal, ganska fåtaliga. Vi finna också,
att skriftspråkets större rikedom förnämligast
tillhör detta område; så väl af s. k. »formord»
(pronomina och pronominala adverb, prepositioner,
konjunktioner o. s. v.) som af »innehållsord» med
abstrakt betydelse eger skriftspråket synnerligen
många, som alls icke eller högst ogärna brukas i ledigt
samtalsspråk. Till närmare betraktande af dessa
ord komma vi, när det blir fråga om de
»historiska» olikheterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
