Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalssprak. C. I hvilka afseenden är normalprosan omständligare?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som blir möjlig därigenom, att den yttre, närvarande
situationen förklarar så mycket.
Imperativerna hafva af ålder kunnat vara utan
subjekt; detta blir ju obehöfligt, då den tilltalade
kan se, att uppmaningen gäller honom. Likaså är
det vanligt, att sådant, som både den talande och
den tilltalade se eller höra, ej närmare angifves,
utan blott benämnes med det obestämda de(t) eller
ock de bestämdare påpekande de(t) här, de(t) där.
Men vida större ordknapphet tillåtes af vissa
situationer, som i den allmänna sammanlefnaden
ideligen återkomma. Sätter jag mig vid ett bord
i en restauration, så har jag därmed förklarat, att
jag ämnar beställa mat eller dryck. Jag behöfver
då ej säga till kyparen t. ex.: »Var så go’ å’ låt
mej få en kalfkottlett!» utan det enda ordet
»Kalfkottlett!» är alldeles tillräckligt. Och om jag stiger
fram till tredje klassens biljettlucka vid en
järnvägsstation, så behöfver jag icke uttrycka mig så
omständligt, att jag säger t. ex.: »Var go’ å’ lämna mej en
tredjeklassbiljett för resa te’ Stock(h)olm me’ nästa
tåg å’ tillbaka hit! Hva’ kostar biljetten?» Utan jag
säger vanligen blott: »Stock(h)olm, retur»; allt det
öfriga förutsättes som själfklart. En så långt
drifven sparsamhet med orden har emellertid endast så
småningom blifvit allmän. De äldre af oss minnas
ganska väl, att man för en 20–30 år sedan plägade
i detta fall vara omständligare. Det är de stora
kulturländernas, särskildt Englands, brådskande lif,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
