Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. D. I hvilka afseenden är normalprosan sparsammare på ord?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ÅTTONDE KAPITLET.
Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa)
och samtalsspråk. D. I hvilka afseenden är
normalprosan sparsammare på ord?
Normalprosan behöfver i regeln icke samtalsspråkets tillägg af
förtydligande, kompletterande, upphäfvande, inskränkande eller
förstärkande innehåll. – Normalprosan meddelar en persons
framställning, samtalet två eller fleras frågor och svar,
påståenden och instämmande eller afvikande yttranden. – För
bättre minnes och för säkerhets skull gjorda upprepanden bli
mindre nödvändiga i skrift än i tal.
Vi öfvergå nu till att mönstra de fall, i hvilka
samtalsspråket är frikostigare på ord, men
skriftspråket, särskildt normalprosan, sparsammare. Dessa
fall äro ingalunda färre eller mindre betydande än
de, där motsatsen egde rum, – om ock vi här
komma att egna dem en något mindre omfattande
behandling.
Hvarpå beror det då, att samtalsspråket så ofta
är och måste vara omständligare än skriftspråket?
Till en viss grad behöfver den muntliga
framställningen vara utförligare än den skriftliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
