Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. D. I hvilka afseenden är normalprosan sparsammare på ord?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Huru det otvungna och oförberedda
samtalsspråket återspeglar tänkandets utvecklingsgång,
visar sig kanske allra bäst i sådana fall, där den
talande måste sammanfatta eller öfverskåda flera
moment. Om t. ex. frågan: »Hur många rum ä’ de’
i Ullströnms våning?» skall besvaras genast
muntligt, så kommer vanligen svaret att lyda ungefär
sålunda: »Låt mej se! Där ä’ salong å’ förmak å’
kabinett, de’ ä’ tre. Å’ så ä’ där matsal å’
sängkammare å’ herrns rum, de’ ä’ sex. Å’ så ä’ där
ett rum för frun å’ två för barnena, de’ ä’ nie.
A’ så ä’ de’ rökrum å’ gästrum å’
pi(g)kammare, å’ så ä’ där nog inga flera – de’ ä’
tolf tillsammans.» Ett skriftligt svar på samma
fråga hade naturligtvis strax lämnat uppgiften »Tolf»,
och först därefter – om det behöfdes – kommit
med specifikationen; men denna hade då affattats
mycket kortare, utan småräkningarna och utan
uttrycken »Låt mej se!», »där ä’», »å’ så ä’ där»,
hvilka i talet blott äro till för att gifva den
talande tid att tänka efter.
I samtalsspråket finna vi ju också ständigt
kompletterande tillägg, inledda (liksom i föregående
exempel) med »å’ så», eller med »å’ för resten så»,
»eller också», samt andra dylika. Däremot är det
jämförelsevis sällsynt att i det lediga talspråket
påträffa sådana koordineringar, som börja med ett
bindeord, hvilket angifver, att flera led skola följa,
t. ex. både, som syftar till ett följande och (å), inte
bara (i skrift icke blott), som visar på ett följande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
