Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. A. Skriftspråkets konservatism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppstått af annan vokal; äfven i följande ord kan
man antaga, att vokalen, innan den utstöttes,
öfvergått till (grumligt) e: nå(go)n, nå(gon)sin, se(da)n,
la(du)gård. Uti några fasta förbindelser (fraser),
där substantivet har starkare betoning än attributet,
har det senare förkortats efter samma regel, t. ex.
go(de) vänner, min gunsti(ge) herre, nådi(ge) herrn,
min sali(ge) man.
Vissa andra slutkonsonanter kunna bortfalla i
några mycket vanliga ord, som ofta betonas svagt,
t. ex. ä(r), va(r), o(ch), kar(l); det sistnämnda
förekommer ju ofta såsom slutled i sammansättningar
och har då försvagad ton. Formerna ska’ och te’<footnote>
Förekomsten af e i te’ (vid sidan af till) kan jämföras
med ve(d), som sedan århundraden varit en sidoform till vid.
– Infinitivmärkets uttalsform å’ torde ej vara att omedelbart
förklara ur skriftspråksformen att; ty infinitivmärket att,
tidigare skrifvet at, är egentligen samma ord som prepositionen
(och adverbet) åt, tidigare at; detta ord förekommer i
fornsvenskan stundom skrifvet adh och har alltså kunnat uttalas
med det mjuka »håll-ljudet», hvilket, som vi sett, plägar
bortfalla i tonsvaga ord. Inträdandet af å för a i åt och å(dh) har
motsvarighet i talspråksformen åf vid sidan af
skriftspråksformen af.<footnote>
anses hafva i början brukats blott framför konsonant.
Också i andra fall kan det förhållandet, att ett
ord ofta brukats svagtonigt, ha framkallat
förkortningar. Att man nu flerstädes i ledigt tal säger
dronning, beror sannolikt därpå, att ordet drottning,
när det förekommit som titel framför namnet, haft
svag ton. Kanske något mindre vanligt är uttalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
