Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. A. Skriftspråkets konservatism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
följa i talspråket samma regel som de flesta andra
svenska neutrer med vokalslut; alltså få vi
pluralerna hufven (eller hufvun), brön, blan, efter förebilden
af stycken, frön o. d.
Större omfattning hafva analogiförändringarna
i pluralernas bestämda form. Denna form heter af
neutrerna fönster, bolster, piller, fruntimmer o. d. i
normalprosa vanligen fönstren, bolstren, pillren,
fruntimren, men i samtalsspråket nästan alltid fönsterna,
bolsterna, pillerna, fruntimmerna,[1] hvarigenom
samtalsspråket åstadkommer närmare öfverensstämmelse
ej blott med de obestämda singularformerna af samma
ord, utan ock med öfriga (synnerligen talrika)
bestämda pluraler på -erna, t. ex. tryckerierna,
museerna, grillerna, smederna, posterna, pilgrimmerna o.
s. v.[2] – I motsvarighet till de med slutartikeln
försedda (både för skrift och tal allmänt giltiga)
pluralerna snillena, styckena, fröna, bona, stona o. d. har
umgängesspråket vanligen ögona, örona, hjärtana,
medan skriftspråket fordrar ögonen, öronen och
synes undvika bestämd plural af hjärta.[3] Af neutrer,
som i (obestämd) singular äro tvåstafviga och ändas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
