Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. A. Skriftspråkets konservatism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
umgicks med flera fint bildade ynglingar, som
sedermera vunno hög rang i statens tjänst och i den
litterära världen. Från Uppsala kom han tidigt till
Stockholm och vistades där i många år, först som
informator i en förnäm familj och därefter som
ämbetsman, sällskaplig och umgängsam, allmänt
omtyckt för sitt behagliga väsen och sin vittra
begåfning. Vi hafva alltså goda skäl att anse Columbus
uttalsformer hafva, åtminstone till allra största delen,
varit brukliga i Stockholms och Uppsalas bildade
kretsar.
I och för sig af mindre betydelse än Columbus
»ordeskötsel», men viktig såsom bekräftande och
kompletterande dennas uppgifter är sorgespelet
»Darius», som år 1688 uppfördes på teatern i Lejonkulan
(den nuvarande Logården) i Stockholm. Det var
författadt af en bland de studenter, som under åren
1686–91 spelade på nämnda teater. Han hette
ISAK BÖRK, var östgöte och hade redan år 1679
blifvit student i Uppsala. Börk har tydligen
beflitat sig om att använda talspråksformer i styckets
dialog, men det kan väl ej gärna förutsättas, att
han inför Stockholmspubliken låtit konungarna
Alexander och Darius samt deras förnämste män
begagna uttryck, som förefallit åhörarna simpla och
bondska. – Om nu Börk, ehuru härstammande från
ett götalandskap, begagnat i hufvudsak samma
språkformer som dalkarlen Columbus, så synes man ha
rätt att sluta till, att dessa språkformer på 1670-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
