Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. B. Skriftspråket har ändrat eller öfvergifvit gammalt språkbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skepp, barn, bord, tal, verk, ägg o. d.
Skolgrammatikorna hafva, som vi veta, tillämpat Rydqvists åsikt
med den påföljd, att pluraländelsen -er nu blifvit
ganska allmänt bortlagd i svenska ord, såsom
härad, förråd, och mestadels äfven i lånord, såsom
poem, element; dock brukas ändelsen -er vida mer
i talspråket än i skrift.[1]
Förändringen har ej försiggått utan motstånd;
män sådana som R. von KRÆMER och C. J.
SCHLYTER samt senare N. LINDER[2] och A. NOREEN
hafva med all rätt framhållit den praktiska
fördelen af att i dessa substantiv (liksom i de flesta
andra) kunna skilja obestämd plural från obestämd
singular.
Att återgången till medeltidens språkskick i
detta fall väsentligen kunnat genomföras,
åtminstone i skrift, det har, som jag antydde, mest
berott på det verksamma bistånd, rensningsifrarna fått
från skolans målsmän. Däremot har ett annat
reaktionärt anlopp mot den lefvande högsvenskan
kunnat afböjas på den grund, att det icke eller
blott lamt blifvit understödt af skolböcker och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
