- Project Runeberg -  Om svenskan som skriftspråk /
302

(1897) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. C. Skriftspråket har i större omfång efterbildat utländskt skriftspråk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som olyckstillbud, själfuppehållelsedrift; men i samtal
skulle man afgjordt gifva företrädet åt lösare
förbindelser.[1] Rubriker öfver artiklar eller notiser i
tidningar kunna stundom innehålla sammansatta
substantiv af sådan längd (»sesquipedalia verba»),
att deras användande i tal nära nog förbjuder sig
själft. Ett par dylika, som jag mera tillfälligt
upptecknat, arbetslöshetsunderstöd, arbetsanvisningskontor
och fosfortändstickstillverkning, torde ej tillhöra de
värsta i sitt slag.

I ledigt, otvunget umgängesspråk lär det knappt
falla någon in att – om ej på skämt – inblanda
adjektiv (eller adverb) på -mässig(t) eller -mätig(t),
t. ex. begrepps-, plan-, (o)regel-, traktatsmässig(t), (sin
plikt) likmätigt, (o)rättmätig (t. ex. harm, fordran);
men dessa från tyskan lånade bildningar äro ju
vanliga i normalprosa. Denna språkart kan också bruka
många, i talspråket knappast förekommande
adjektiv på -bar, jämte dessas genom förstafvelsen o-
negerade former och med -het afledda substantiva
motsvarigheter, t. ex. (o)utförbar(het),
(o)verkställbar(het), (o)utsägbar(het), (o)smältbar(het), (o)sårbar(het),
(o)märkbar(het)
o. s. v. De tyska förebilderna för
sådana ord torde vara välbekanta.

Specifika skriftspråksord äro också vissa,


[1]
Till och med då sammansättningarna hafva en mera
officiell karaktär (t. ex. utgöra titlar), plägar man i tal helst
undvika dem; så säger man hellre syssloman ve’ domkörkan än
domkyrkosyssloman och hellre vaktmästare ve’ råsstun än
rådstuguvaktmästare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:26:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omskrift/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free