Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. C. Skriftspråket har i större omfång efterbildat utländskt skriftspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
närmast är väl tyskans föredöme – om än
understödt af andra kulturspråks – skuld till vår
normalprosas afvikelse från samtalsspråket i
konstruktionerna: »Fastän [han var] sjuk, behöll han sitt glada
lynne», »Kjeff, [som är] en af de äldsta städerna i
Ryssland, ligger vid ...», o. d.
Också i fråga om ordföljden beror skillnaden
mellan vårt skriftspråk och vårt otvungna talspråk
stundom på utländska, särdeles tyska mönster.
Visserligen har bruket att i bisatser sätta
predikatsverbet sist i nyaste tiden mycket bortlagts, så att
det numera tillhör blott vissa stilar och vissa
häfdvunna förbindelser. Men större omfattning har den
skiljaktighet mellan skrift (normalprosa) och
samtalsspråk, att den förra ofta ställer en bestämning före
det bestämda ordet, medan det senare föredrager
motsatt ordning. Man jämföre t. ex.: »Arbete är oss
nyttigt» och »Arbete ä’ nytti(g)t för oss»; »Tjänaren
bör vara sin herre trogen» och »Tjänarn bör vara
trogen mot sin herre»; »Han är ej sådan, som han
fordom var» och »Han ä’ inte så(da)n, som han va’
förr i världen»; »Konungen har frikostigt belönat
soldaten» och »Kungen har belönt soldaten frikostigt»;
»Han visste, att han följande dag (eller: på e. m.)
skulle träffa henne» och »Han visste, att han skulle
träffa henne nästa da’ (eller: på e. m.)»; o. s. v.[1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
