Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lägst står det nakna naturljudet (ipocf og), uppkommet
genom den luftdalring, som vällas af tvenne kroppars
sammanstötning. Dit höra ock alla ofrivilliga blott och bart
kroppsliga ljud hos lefvande varelser (hostning, nysning
o. s. v.) Högre stå de lefvande varelsers oartikulerade ljud
(den nakna stämman, (f(avri, utån vidare modifikation),
genom hvilka ett meddelande af s/Yrfcrörelser åsyftas , och hvilka
följakteligen (äfven hos fåglar o. s. v.) utmärka
samhällig-het. Högst står det endast menniskan tillkommande slag
af ljud, som kallas namn (ovd^ara) eller, sammanfattade
till enhet, spräk (Xöyogj diaXsv.zog). Dessa ljud skilja sig
från alla andra både i anseende till form och betydelse. De
äro nemligen artikulerade {nu&n rrjg (pwvijg eller
yqdfM-[icctcc) , och de äro tecken ej blott för det allmänna
själstillståndet, utan för särskilda medvetna förnimmelser
(ioXa ro)v votj/jidzcov) och derigenom äfven för tingen (rwv
ngay^dzcav). Språkljuden äro således väsentligen skilda
från naturljuden och kunna alls icke förklaras blott ur
men-niskans kroppsliga beskaffenhet eller sägas bero af något
slags ofri naturnödvändighet (<fvGsi zwv ovofidtcav ovdév zöziv).
Vore språkljuden ofria naturljud, så skulle, såvidt
menni-skans natur är blott en, äfven blott ett språk finnas,
likaväl som alla folk hosta och nysa lika, och som alla djur
af samma art hafva samma meddelningsljud. Men i de
menskliga språkljuden finnes stor mångfald, och just denna
mångfald af sprak är karakteristisk för menniskan. Man kan i
detta afseende jemföra språket med dansen. Likasom alla
menniskor gå och springa lika, men ändock hafva högst
olika danser, likaså hafva alla menniskor samma stämma
(<pwvr[), men dock olika språk (åidXsxzoi). Rörelseförmågan
och stämman äro nemligen något naturligt och just derföre
gemensamt ; dansen och språket något konventionelt,
hvar-före olikheten der ej når längre än öfverenskommelsen och
seden. Ett lika säkert bevis som dansernas olikhet är på
deras godtyckliga uppkomst, lika säkert bevisar språkens
faktiska olikhet menniskans frihet vid deras bildning.
Språket kan således endast hafva öfverenskommelse (Gvv&rfxij)
att tacka för sitt upphof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
