Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då endast: hvilken mensklig förmögenhet är språket, och
hvilken betydelse har det för menniskans andeliga
utveckling? Dermed var språkfilosofiens hufvuduppgift blefven ett
psykologiskt problem.
Pa denna fråga svarade Herder: Att tala är att komma
till medvetande; språket är »besinning» (»Besinnung»;
såsom ännu outvecklad, »Besonnenheit»). Besinningens
första tecken äro ord; den förra är ej möjlig utan de senare.
Språkets ursprung kan således icke vara gudomligt, ty för
att emottaga denna gudomliga gåfva, måste menniskan
redan vara menniska med besinning, d. v. s. ega språk; ej
heller kan det sökas i språkverktygens bättre beskaffenhet
hos menniskan, ty äfven den stumma menniskan kan hafva
spräk; ej heller i de blotta natur- eller känslo-ljuden, ty
dylika ega och förstå äfven djur, utan att de dock komma
till något språk; ej heller i den menskliga
efterhärmnings-formågan, ty hvarföre har då ej apan kommit till ett spräk?
alra minst i mensklig öfverenskommelse, ty äfven den
ensamme i skogen måste, såvida han är menniska, hafva sitt
spräk, har också ingen förnummit hans ord. Ty är
besinningen något för menniskan såsom sådan uteslutande eget
och karakteristiskt, och är ej ens den minsta akt af
mensk-lig besinning möjlig utan ordets tecken, så är språket
något för menniskan såsom blott sådan — således före och
oberoende af all bildning, all uppfinning — nödvändigt och
väsentligt.
Man finner lätt olikheten mellan Herders theori och
alla de föregående. Man utgick förut från språket och
menniskan som tvenne skilda väsenden, verktyget och mästaren,
samt frågade: huru och när kom menniskan, den i sig
språklösa menniskan, att uppfinna språket? Herder antog
från början deras enhet och befriades derigenom från
nödvändigheten att besvara frågan efter anledningen till
språkets uppfinning. Och genom detta antagande — om det
ock af Herder sjelf icke fullständigt bevisades — fördes
sprakfilosofien ett stort steg framåt. Men löst är hennes
hufvudfråga derigenom visserligen icke. Den som vill
förklara de verkliga språkens uppkomst, måste äfven besvara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
