Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga bestämningar ej blott föreställningarne om ljud samt
om talande och förstående menniskor, utan äfven om en
begränsning för ljudens begriplighet, hvilken, enligt hvad
erfarenheten lär, sammanfaller med nationalitetens. I ljudet
kan icke språkets egentliga väsende ligga. Ur den enskilda
menniskan har det, såsom vi nu sett, ej heller lyckats att
förklara det. Återstår att undersöka, huruvida en nation är
ett väsende, i hvilken språket utgör en bestämning.
Härvid möter genast den svårighet, att en nationalitet vanligen
icke antages förutsätta ett väsende af lika obestridd och
erkändt sjelfständig tillvaro som en hvar enskild menniska;
samt att, dä i sjelfva verket språket enligt allmänt
föreställningssätt just är det, genom hvilket särskilda nationer
bestämdast skilja sig från hvarandra, vi skulle begå en svår
cirkel, om vi ville ur detta egentligen blott genom språket
karakteriserade, föröfrigt temligen obestämda något söka
förklara språkets gåta. Vilja vi salunda ej anse
psykologer-nes misslyckade försök att förklara tillvaron af skilda språk
såsom afgörande bevis på omöjligheten af all sprakfilosofi,
så måste vi börja en ny undersökning af språket sjelft,
nemligen de verkliga språken, ej blott den abstrakta
språk-förmagan. Kunna vi icke från språken, sådana de i
erfarenheten befinnas vara, leda oss till deras källa, så kunna
vi ej hoppas att finna henne. Det är med ett ord en
noggrannare empirisk forskning, som måste föregå, innan den
rationela kan fortsättas. Den psykologiska sprakfilosofien
hade ej tillräckligt bevisade data att stödja sig pa; derföre
misslyckades hon. Ty någon annan väg känner ej den
menskliga forskningen än den, som går från det omedelbart gifna,
från erfarenheten. I denna lefva vi; det är derföre just
denna, vi vilja hafva förklarad. Men innan vi söka den
bakom liggande grunden, måste vi först känna saken sjelf,
sådan hon ligger omedelbart framför oss. En sådan
kännedom är det de empiriska vetenskapernes uppgift att gifva.
Förgäfves söker filosofien att på egen hand konstruera fram
en verklighet, hvars tillvaro ej beror af henne, och hvars
förklaring ej begäres af henne ensam. Så ock här. Det
är först och främst den klassiska filologiens noggranna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
