Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af den fulländade flexionens, hvilken ändtligen aflöstes af
hjelpordens period, då den ordens och tankarnes
förknipp-ning, som i den första perioden skett helt naivt, i den
andra profetiskt förebildats, nu verkställes med klart
medvetande. Det är språkets löfnings-, blomnings- och
frukttid. I hela detta fortskridande är det dock mindre
naturutvecklingens nödvändighetslag än den historiska
utvecklingens frihetslag, som uppenbarar sig. Mensklig tanke och
mensklig frihet hafva skapat språket. Bådas bästa
befordrar det tacksamt. Af det kommer all civilisation. Det
är dess kraft, som bildar och sammanhåller folk.
Och dermed anser Grimm saken utredd. Det är ej i
språkets väsende, menar han, som dess gåta ligger, utan
blott i vår ringa kunskap om dess första tiderymd. »Kring
denna punkt vänder sig min hela föreställning, deruti
åtskiljer jag mig fran mine föregångare.» Någon annan
förklaring kan ej språkens upphof vinna än genom det ljus,
som språkforskningens allt klarare strålar kasta tillbaka pa
deras äldsta tillstånd. Endast den historiska
språkforskningen är det gifvet att »lyfta, om ock ej fullt borttaga den
slöja, som höljer språkets ursprung.» — Men den historiska
forskningen kan ej gä längre, än historien nar, och det
empiriska vetandet förmår ej lyfta en slöja, som döljer något,
som ligger utom erfarenheten. Genom blott kännedom af
språkens äldsta tillstand — vore han ock möjlig —■
förklaras icke deras uppkomst, lika litet som verldens förklaras
blott genom geologi och kemi eller menniskans genom några
fysiologiska undersökningar, vore ock deras resultat höjda
öfver allt tvifvel. Det för Grimm egna upplyser således
icke vart ämne; och i afseende på allt öfrigt har han
tydligen knappast hunnit utöfver Herder, utan att lösa en enda
af de svårigheter, denne lemnade olösta.
Den empiriska språkforskningen behöfde göra än ett
steg, det tredje stora, innan frågan 0111 språkets väsende
var mogen för svar. Den i synnerhet från den klassiska
filologien utgangna grammatiska analysen hade gifvit
in-sigten om språket som ett system eller, såsom Becker
älskade att uttrycka sig, en organism. Den i synnerhet från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
