Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är dermed fäld. Ty finnes ett enda språk, för hvilket ingen
enda af hennes bestämningar gäller, så duger hon tydligen
icke längre. Och att kinesiskan och med henne beslägtade
tungomål äro verkliga sprak, kan naturligtvis icke förnekas.
Hvad som faller, är blott de från grekiskan och latinet
hemtade grammatiska kategoriernas allvälde; icke de genom
den grammatiska analysen och den historiska
språkforskningen funna sanningarna, att hvarje språk är ett system
och har en fri utveckling. Ty systematiskhet, förbindning
af delarne till ett helt behöfver ett spräk icke sakna
derföre, att denna förbindning ej just sker genom böjning, m.
e. o. språket ej har någon formlära i vanlig mening.
Syntaxen ersätter, kan man säga, i sådant fall den felande
etymologien. Orden bära väl icke då, såsom i våra språk,
hvarje för sig prägeln att tillhöra ett strängt systematiskt
helt. Vi kunna väl då icke, såsom vi kunna det i våra
sprak, säga, att detta ord är ett substantiv, detta ett verb
o. s. v.; men detta hindrar icke, att hvarje ord i talets
sammanhang gör tjenst som ettdera. Det grammatiska
ligger här nemligen ej i böjningen, utan i den efter bestämda
reglor ordnade ordföljden, några fa partiklar och
accentue-ringen. Och denna ordföljd, denna accentuering kan lika
väl som böjningen i våra sprak hafva sin, visserligen magra
och enformiga historia. Den kinesiska satsen liknar en
al-gebraisk expression. Om a är koefficient eller exponent
eller index o. s. v., beror helt och hållet af dess ställning,
men synes ej af dess form. Det må således vara sant, att
hvarje språk är en lefvande organism; men falskt —
slutsatsen är ej Humboldts — är det deremot, att denna
organism är den menskliga tankens, och att de logiska
kategorierna äro identiska med de grammatiska. Att den
menskliga tanken ej kan undvara kategorierna substans och
acci-dens, verksamhet o. s. v., är sant; men deraf följer icke, att
språket ej skulle kunna sakna de motsvarande grammatiska
kategorier, som man kallat substantiv och adjektiv, verb o. s. v.
Och så bekräftas ändtligen af nittonde århundradets
empiriska språkforskning, hvad redan Plato för mer än
tvåtusende år sedan filosofiskt bevisade, att tanke och sprak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
