Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
matiskt uttrycka begreppens och föreställningarnes
relationer, att deras bildare i tankestyrka stått lägre än de
flek-terande språkens, ithy att formorden eller formstafvelserna
der ännu ej fullt underordnat sig de ord, hvilka uttrycka
begreppen; så utvisar deremot de flekterande språkens s. k.
förfall, att det logiska medvetandet i allmänhet vunnit den
styrka, att talets innehåll kan göras begripligt utan
särskilda med begreppsorden oskiljaktigt förenade ljudformer
för tankens särskilda modifikationer, en motsvarighet mellan
logik och grammatik, som i alla fall aldrig kan blifva mer
än approximativ.
Men äfven inom hvar och en af dessa tre eller fyra
klasser har man just fran den grammatiska sidan funnit de
vigtigaste skilnaderna mellan de särskilda stammarne och
familjerna. Det är i grammatisTct afseende, som de båda
flekterande språkstammarne, den indoeuropeiska och den
semitiska, tydligast skilja sig från hvarandra. Att äfven
agglutinering och införlifning kunna ske på flera från
hvarandra principenligt skilda sätt, är lätt att inse. Och äfven
inom de isolerande språken torde väl framtida forskning
komma att upptäcka vigtiga olikheter i afseende på sättet att
förbinda de nakna rötterna till begripligt tal.
Ilufvudkarak-teren för hvarje språkklass liksom för hvarje språkstam och
äfven hvarje språkfamilj och hvarje verkligt enskildt språk
är således det blott för denna klass, denna stam, denna
familj, detta språk gällande särskilda sätt, på hvilket det
genom ljud söker göra begripliga relationerna mellan de
föreställningar, som skola meddelas. H.arje språks
grammatiska system är således icke, som den allmänna
språkläran menade, ett uttryck af det ena logiska
kategorischemat, ty detta är icke något enda språks, ej ens det språks,
från livars grammatiska kategorier logikens fader (såsom
Trendelenburg bevisat) till en stor del hemtade sina
metafysiska och logiska; utan ett uttryck af den grad af
åskådlighet, hvilken den nation, som bildat det, förmått eller
vårdat sig om att gifva det ena logiska schemat. Eller
med andra ord, ett språks grammatik är ej ett uttryck af
logikm, hvilken är en och densamma för alla tider och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
