Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men väl äfven här af en inre egenskap, ett, om vi för
analogien så få uttrycka oss, på visst sätt bestämdt
national-öra, hvilket älskar just dessa ljud och derföre blott åt dem
meddelat de betydelser, genom hvilka de blifvit ord.
Sammanfatta vi nu till ett helt dessa trenne inre
egenskaper hos hvarje sprak, nemligen den grad af tankeskärpa,
som yttrar sig i dess grammatiska system, den ursprungliga
uppfattning af tingen, som yttrat sig i dess lexikaliska
be-teckningssystem, det inre öra, som gifver sig tillkänna i
dess ljudsystem; så få vi den till grund för hvarje verkligt
språk liggande inre enhet, som gör det till hvad det är,
den individuela princip, som genomtränger hvarje del af
mångfalden, och som åt hvarje enskildhet gifver den
egendomliga prägel, genom hvilken hon visar sig tillhöra just detta
hela.. At denna inre enhet gaf Humboldt namnet inre
språkform, och det är genom upptäckten af henne, som
han blifvit lika epokgörande för språkfilosofien, som han för
den empiriska språkvetenskapen blef det genom de på de
vidsträcktaste enskilda undersökningar grundade resultat,
hvilkas slutfacit gaf den inre språkformen.
Det är af vigt, att betydelsen af detta för mången nya
begrepp blir fullt klar. Visserligen är det egentligen för
språket såsom ett helt, som den inre språkformen eger sin
djupaste betydelse. Men såvidt hvarje särskild sats, hvarje
särskildt ord är en organisk del af ett språk, så finnes den
inre språkformen närvarande äfven i hvarje särskildt
uttryck. Och uppvisad i ett dylikt såsom exempel, torde den
inre språkformens betydelse lättare fattas.
Att hvarje språkligt uttryck innehåller tvenne
väsentliga moment, ljudet och betydelsen, är en lätt gjord
iakttagelse, från hvilken vi ock derföre i början af denna
af-handling ansett oss utan vidare bevis kunna utgå. Men att
nollan dessa ligger ett tredje, ej mindre vigtigt, har
måhända icke hvar och en, som sysselsatt sig med
språkbetraktelse, iakttagit. Ett sådant mellanliggande tredje
tinnes emellertid och måste finnas. Det är nemligen först
genom detta mellanliggande moment, som å ena sidan ett ljud
blir ett ords kropp, å den andra en föreställning eller eti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
