- Project Runeberg -  Om språkets utveckling och väsende /
88

(1858) [MARC] Author: Kristian Teodor Claëson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

språk, men skapar det icke. Och hafva de s. k. döda
språkens själ blåst bort endast derföre, att de ej mera
dagligen frambringas, att m. e. o. deras historia är slut?
Talar man icke, och med rätta, om den för oss i början
främmande, men snart förtrogne- ande, som möter oss i
grekiskan , talar man ej om ett inträngande i latinets lif o. s. v. ?
Betyder ej detta, att dessa sprak äro i sann mening
lefvande språk än i dag? Eller hvad lif skulle de kunna gifva,
om de ej sjelfva lefde? Men till detta lif, språkets
nemligen, hvilket ej är fullt detsamma som literaturens, komma
vi blott genom grammatik och lexikon, således genom
för-varingsmedlen för den objektiva betydelsen. Tvärtom kan
jag ganska väl nedlägga hela min subjektivitet för ett visst
ögonblick i ljud, t. o. m. artikulerade, hvilka ingen förstår,
och hvilka derföre, med den rikaste subjektiva betydelse,
icke tillhöra språket. Att ändtligen språket icke är den
enskilda menniskan, vare sig hennes tankeförmåga (enligt
Becker) eller hennes medvetna åskådningssätt (enligt
Steinthal), bevisas äfven derigenom, att den ensamma
menniskan, om ock både till ålder och ljudorgan talför, såsom
man af flera säkert kända fall vet, aldrig kommer till något
slags språk. Den enskilda menniskan kan sålunda tänkas
utan ett språk; eller rättare: ett språk för en menniska är
lika obehöfligt som otänkbart. Hvilket väsende är det
der-emot, som ej kan tänkas utan ett språk?

Svaret derpå är lätt funnet: nationen. På henne
hänvisar ock nästan oförtydbart hvart och ett af de trenne
nämnda, genom den empiriska språkforskningen vunna
resultaten. Språket är ett system. Hvem är dess skapare

— nationen eller den enskilde? Svaret är lätt. Hvilken
enskild har ej behöft lära sig sitt språk? Ja hvilken
enskild kan ens berömma sig att vara fullt mägtig sitt språk
i alla dess delar, detta system, hvars urprincip|han sjelf
dock förmenats vara? Språket har en utveckling i tiden,
en historia. Med hvilkens historia sammanfaller denna
utveckling, med nationens eller med den enskildes? Man
behöfver blott mäta badas tidslängd, för att finna svaret.
Språket har en själ; för hvarje språk ligger till grund ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:26:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omspraket/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free