Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ledsagar dem såsom redan gifna och besvarar dem i just
denna form och artikulation. T. o. m. nedskrifningen af
ett nytt ord, blott för att till ett annat tillfälle erinra den
skrifvande sjelf om en föreställning, har helt och hållet
meddelningens form. Språket förlorar intet af sin
väsentliga karakter af meddelningsmedel, derföre att det tillika
blir ett medel att säkrare och lättare beherska de genom
meddelandet till gemensam egendom förvandlade och
objek-tiverade föreställningarne. — I afseende på sitt ursprung är
språket sålunda »en produkt af i förening lefvande
men-niskors af driften till framställning och meddelning
framkallade verksamhet.» Och för sig betraktadt är det »ett i
artikulerade ljud utprägladt, i alla delar sammanhängande
system af tecken för föreställningar och deras
förbindelseförhållanden, tecken hvilka gälla genom alla i språket
deltagandes erkännande och sanktion och endast i och genom
denna ega betydelse.» Ett språk har icke något annat lif
än det, en nation ingjutit deri; dess uppkomst kan blott
tänkas genom en förening af väsenden, som behöfva och
sträfva efter att meddela sig med hvarandra, ej blott att i
ljud uttrycka sina förnimmelser.
Från dessa satser utgår Madvig. Man finner lätt, att
här icke längre finnes denna förblandning af språk och
talförmåga, detta underordnande af den objektiva betydelsen
under den subjektiva, hvilka vi anmärkt hos föregående
språkfilosofer, och hvilka gifvit anledning till de misslyckade
försöken af en uteslutande psykologisk lösning af frågan om
språkens ursprung. Madvig utgår genast från den sanningen,
att endast de ljud äro verkliga ord, hvilkas betydelser äro
sanktionerade af en nation. Han lägger således den
objektiva betydelsen till grund, och vid frågan efter den
språk-skapande principen hos de först talande enskilde hänvisar
lian, i enlighet dermed, på det medfödda, visserligen icke
medvetna behofvet af och sträfvandet efter meddelning.
Der-ifran, ej blott från någon nödvändig sjelfföryttringsprocess
i mer eller mindre medvetna s. k. reflexrörelser, har man
då äfven att utgå, då man vill söka åskådliggöra ett språks
uppkomst i tiden. Likasom subjektet sjelft i dess ännu på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
