Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
filologien släppt ifrån sig Euklides åt matheinatiken,
Cel-sus åt medicinen o. s. v. samt t. o. m. Platos och Taciti
innehåll åt filosofien och historien, så fans intet skäl,
hvar-före hon ej skulle lemna Homerus och Sofokles samt hela
skulpturen åt konsthistorien. Kan Euklides’ innehåll ej
utgöra föremål för någon annan vetenskap än den, hvilken
Newtons tillhör, så kan begripandet af Sofokles’ poetiska
formfulländning — och här hade ej varit fråga om annat
än den esthetiska formen — ej tillhöra någon annan
vetenskap än den, som behandlar Shakspeares; o. s. v.
Konse-qvensen var oneklig. Vid den belletristiska uppfattningen
af filologien kunde man derföre ej stanna.
Då uppstod den man, hvilken väl af alla möderne
filologer haft det djupaste inflytandet på 6in vetenskap — F.
A. Wolf. Enligt honom är filologien hvarken någon
tjenste-qvinna åt de öfrige vetenskaperne, som skulle vara till
endast för att hålla dem med goda texter, då de vilja
studera en viss del af sin äldre historia; ej heller är hon
endast kunskapen om den antika literaturen såsom sådan;
än mindre är hon någon praktisk anvisning till »vältalighet
och poesi»; utan hon är helt enkelt vetenskapen om antiken
(Alterthumswissenschaft), och hon använder för sitt
ändamål alla möjliga medel, den antika skulpturens mästerverk
ej mindre än de gamle författarne, det ljus, den moderna
esthetiken kastat tillbaka öfver antiken, ej mindre än den
belysning, antikens vetenskaplighet kan vinna genom
jem-förelsen med den moderna. M. e. o. begripandet af grekiska
och romerska nationaliteterna, deras verk, deras
institutioner, deras lif i alla dess rigtningar och från alla dess sidor
är filologiens mål; intet mera, men också intet mindre. —
Så Wolf, och så med honom nästan alla utmärktare
klassiske filologer, som i vår tid sysselsatt sig med
bestämmandet af sin vetenskaps begrepp — Bernhardy, O. Muller,
Böckh, Haase m. fl.; hos oss Ek (»vetenskapen om ett
förgånget folks inre lif») och Zedritz, (»scientia antiquitatis
veterumque doctrinae omnis»).
Men är sålunda filologien »Alterthumswissenschaft» eller
vetenskapen om tvenne förgångna nationer, så frågas för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
