Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifna verkligheten finnes, hvilket vid den filosofiska analysen
lemnar ett annat rent andligt residuum än menniskoanden
eller Gudomligheten, eller m. a. o. hvars yttersta, d. v. s.
filosofiska förklaring ej kan ske utan antagandet af en
annan art af ändliga andliga väsenden jemte
menniskoandar-nes. Som vi i det föregående sökt visa, är språket en
dylik företeelse. Andra sådana finnas. Enligt vår åsigt äro
de rättsliga och politiska förhållandena dylika samt i
allmänhet allt det, som man gifvit namn af historiska
händelser. Det är aningen derom, känslan af det
otillfredsställande i all uteslutande anthropologisk förklaring, som
samtidigt fostrat de s. k. historiska skolorna inom rätts- och
statsvetenskapen å den ena och språkvetenskapen å den
andra sidan, under det att hon derjemte mer än annat
bidragit till uppkomsten af den nya vetenskap, som man
kallat historiens filosofi, hvars subjekt ej kan vara något
annat än samhällen — nationerna såsom mer eller mindre
fullgångna stater och högst menskligheten (Geijers
»menniskan»). Att man äfven inom den ofria naturen påträffat
företeelser, hvilka gifvit anledning att bland
naturvetenskaperna upptaga en ny kunskapsart med namnet ethnologi,
är kändt (hon har inom Sverige en af sine berömdaste
be-arbetare). Men lika litet som någon naturvetenskap kan
lemna den yttersta förklaringen till naturlagarne, lika litet
som mathematiken kan förklara sina förutsättningar,
rummet och rörelsen, lika litet förmår naturligtvis den
empiriska ethnologien uppvisa den yttersta grunden till de
företeelser, hon samlar och ordnar. Detta är deremot filosofiens
uppgift. Låta nu dessa företeelser ej förklara sig ur den
enskilda menniskans väsende såsom sådant , och kunna de
såsom ändliga ej förklaras ur Guds, så måste deras upphof
sökas i andra, men dock inom menniskans verid fallande
ändliga väsenden än hon. Så göres uppställandet af en
tredje del af den theoretiska filosofien nödvändigt. Detta
har en svensk tänkare (Boström: Grundlineer till
philoso-phiska Statslärans propsedevtik) insett. Han har derföre
som en särskild del af den theoretiska filosofien jemte
ra-tionel theologi och rationel anthropologi upptagit rationel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
