- Project Runeberg -  Om språkets utveckling och väsende /
117

(1858) [MARC] Author: Kristian Teodor Claëson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

grundade anspråk ännu länge vika för omständigheternas
hårda tvång, så har dock känslan för det nationela genomträngt
det allmänna medvetandet inom alla kulturfolk och hos månge
af dessas ädlaste och högst bildade söner förmått väcka och
lifva till sedlig verksamhet och sjelfuppoffrande handling.

Men det liöfves menniskan att söka förstå, hvad hon
känner. Det är hennes uppgift såsom tänkande att söka
reda känslans innehåll, söka förnuftiga grunder för den
instinkt, som drifver till handling. Detta synes man här
ofta förbisett. Man hör personer, hvilkas enthusiasm lätt
lifvas för de nationela sträfvandena, hvilka tala högt om
nationalitetens heliga rättigheter mot krigets våld och
diplomatiens ränker, man hör dem förklara nationen vara en
yttre förening af menniskor talande ett visst språk eller
något dylikt. Liksom något ideelt, såsom rättigheter äro,
skulle kunna tillkomma en blott summa, ett aggregat;
liksom något skulle kunna ega helgd, som ej har sjelfständig
tillvaro! Blott ett andligt kan hafva en verklig enhet,
blott det är ett sjelf; endast det har derföre egentlig
tillvaro. Ett af de tu. Antingen äro nationerna sjelfständiga
väsenden, andliga enheter, men då måste deras tillvaro
såsom sådana kunna bevisas, nemligen på det enda sätt,
dylikt kan ske, eller ur de företeelser, genom hvilka de
omedelbart uppenbara sig i vår verld — och en af dessa är
enligt allmänt erkännande språket; eller ock nödgar ingen
af dessa företeelser till antagandet af dylika sjelfständiga
väsendens tillvaro, men då äro ock alla föreställningar om
nationalitetens djupa vigt och betydelse intet mer och intet
mindre än toma fördomar, ihåliga hjernspöken,
donquixo-tiska fantasier, och allt tal om nationela sträfvanden såsom
pligtenliga, sedliga, ädla blott tomt prat. Ty intet kan
förbinda oss såsom helig lag eller ålägga pligter, som ej är
verkligt, intet utgöra sedliga sträfvandens mål, som ej
redan har en ideel tillvaro. Gå nu, såsom numera temligen
allmänt erkännes, de politiska pligterna ej ut på
förverkligande af en viss ur en abstrakt statslära hemtad
samhällsform , utan på arbete för att bilda och till förmåga af allt
förnuftigare former höja just denna nationalitet, sådan hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:26:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omspraket/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free