Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jfr Schasler: Die Elemente der philosophisc^en
Sprachivissen-schaft W. v. Humboldt’s. 1847. Mot hvilken
Steinthal: Die Spraclmissenschaft W. v. Humboldt’s und die
HegeVsehe Philosophie. 1848. Vidare
Haym: Wilhelm von Humboldt. Lebensbild und
Charakteri-stik. 1856.
Steinthal: De pronomine relativo, commentatio
philosophico-philolo-gica. 1847.
Die Classifieation der Sprachen. 1850.
Der Ursprung der Sprache. 1851.
Die Entwickelung der Schrift. 1852.
Zur Sprachphilosophie. 1858. (Zeitschrift fiir Philos. von Fichte zc.
XXXII); samt hufvudverket
Grammatik, Logik und Psychologie. 1855.
Jfr Heyse : System der Sprachwissenscha/t, herausgeg. von
Steinthal. 1856.
Lazaros: Das Leben der Seele. II. 1857.
Något i egentlig mening svenskt utgånget från den på
Humboldt stödda moderna språkbetraktelsen känna vi ieke. Men
Finlands svenska literatur har att uppvisa ett par dithöraude
af-handlingar af Kellgren (i ”Fosterländskt Album” och
Snell-mans Literaturblad).
Madvig: Om Kjönnet i Sproaene. 1835. (Videnskab. Selskabs Histor. og
Philos. Afhaudl. V.).
Om Spr ogets Vasen, Udvikling og Liv. Förste Stykke. 1842.
Om de grammatikalske Betegnelsers Tilblivelse og Vcesen. I, II.
1856, 7.
Då hufvudmålet för ofvanstående afhandling icke varit historiskt, så
liar för det första icke allt upptagits, som kan ega iuteresse för
språkfilosofiens historia såsom sådan, för det audra framställningen af de läror,
hvilka innehålla sådant, som enligt vår åsigt har blifvande värde, icke
alltid varit diplomatisk. Vid Hegel hafva vi ej tvekat att för
tydlighetens skuld utföra hans tankar — naturligtvis i den af honom angifna
rigtningen — något längre, än i Encyklopediens inagra utkast skett.
Steinthals psykologiska förklaring af språkets uppkomst hafva vi ej
ansett nödigt att återgifva i hans egen godtyckliga och ofta förvillande
terminologi; äfvensom vi i tysthet förstärkt motiveringen för rigtiga, men
ej alltid med bästa skäl understödda antaganden. Ocli då vi vid
Humboldt redogjort för betydelsen af den inre språkformen, så hafva vi ej
strängt bundit oss vid hans uppfattning deraf, utan bestämt detta för
språkfilosofien vigtiga begrepp så, som vi anse det böra uppfattas. Vi
äro således icke omedvetne om, att vi gifvit denna term en något vid
sträcktare betydelse, än han här såväl hos Humboldt som hos Steinthal,
och att vår bestämning af språkets semasiologiska sida — en från
Rei-sig lånad term, som alls icke förekommer hos Humboldt — afviker både
från Reisigs och Steinthals. För öfrigt anse vi den bestämning, vi gifvit
dessa begrepp, till saken, om ock ej i afseende på termerna, implicite
finnas hos Humboldt. För en så kort framställning som vår har
naturligtvis afseende på tydligheten fordrat en skarpare begreppsbestämning,
än den Humboldt med sin fruktan för allt, som smakade af system,
älskade. Af samma skäl — tydlighet och korthet —- hafva vi äfven skilt
mellan historisk ocli j em fö rande språkforskning, ehuru vi icke äro
okunnige om, att båda numera faktiskt verka i osönderlig förening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
