Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enahanda, som då en allians afslutas, nämligen ett frivilligt
eller ock genom krig framtvunget fordrag; dit höra vidare
statsunionernas påföljder i internationelt hänseende. Men
alla öfriga delar af detta ämne finna lämpligast sin plats
inom statsrätten; hvilket här torde få å priori påstås, med
hänvisning till den följande utvecklingen. I förbigående
får jag för öfrigt erinra, hurusom äfven andra frågor
finnas, hvilka äro för statsrätten och folkrätten gemensamma,
ehuru dessa båda discipliner vid deras behandling kunna
utgå från olika synpunkter.
2. Läran om staters föreningar förutsätter läran om
staten. Ty såsom redan namnen på dessa politiska
formationer angifva, utgöra de föreningar eller associationer af
stater; hvarje medlem eller kontrahent i unionen eller
förbundet måste vara en stat.
När statsbegreppet skall förutsättas såsom kändt, vore
det väl, om en allmänt godkänd och giltig definition af
detsamma kunde åberopas. Så är emellertid icke fallet.
Hvarje filosofiskt system har uppställt sin skilda
definition af staten. Och de rättslärde, som behandlat allmän
och ppsitiv statsrätt, hafva antingen sjelfva ånyo definierat
statsbegreppet eller ock, med eller utan afvikelser,
anslutit sig till filosofers hithörande satser. Sålunda
förefinnes en talrik mängd mer eller mindre skiljaktiga
bestämningar af statens begrepp. Allteftersom författarenas
verldsåskådning varit idealistisk eller realistisk,
abstraktspekulativ eller historiskt-positiv, teoretisk eller praktisk,
kyrklig eller verldslig, absolutistisk eller liberal, antik
eller modern, har ock uppfattningen af staten vexlat. En
vidare skiljaktighet har uppkommit derigenom, att en del
velat i begreppsbestämningen hafva uttryckt endast hvad
staten är, dess inneboende väsende, andra deremot
förnämligast, för hvilket ändamål staten är till, hvilka uppgifter
han har att lösa. Slutligen har äfven staternas egen hi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>