Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfver denna allmänna vilja finnes ej någon högre makt.
Denna högsta makt, vare sig att den ytterst
^iUkom-mer en enda person, eller denna jemte ombud af .
befolkningen, eller ock fqlkpt i sin helhet* är i sin nyssnämnda
uppgift, d. ä. i fastställandet af etatens forfattning pch
stiftandet af dess lagar eller, med andra ord, i ordnandet
statens inre rättsskick, oberoende af hy^rjc yttre,
utanför staten stående makt. Staten är, i sin rätts-sfer,
suverän *). . .
3.1 denna sammanställning af statens allmängiltiga
-kännetecken förekomma dock tvenne begrepp, om hvilka
: *) Man kan anmärka: detta är blott en anatomisk beskrivning af
yttre kännetecken, i hvilken statens egenskap af lefvande organism
alldeles icke framträder. Men den åsyftar icke att på ett uttömmande sätt
framställa statens väsende, den vill blott angifva de kännetecken, af
hvilka i förekommande fall kan slutas oni ett’vi^st land och folk htgöra
en stat eller icke. - 1
Om jag skall afgöra huruvida t. ex. furstendömet Rumänien är en
stat eller icke, så skulle jag säkerligen stanna i tvifvelsmål derom,
ifall jag ej hade annat kriterium att tillgå, än någon af de filosofiska
statsdefinitionerna. En sådan lyder t. ex.: ”Staten är, den sedliga idéns
verklighet”. Hvem kan med ledning déräf Éestämma, om detta land
Rumänien är en stat? Äfven juristen Bluntschlis äldre definition (Art.
Stat i Deutsches Statswörterbuch): ”Staten är det maiiligt:
organiserade, en sjejfständig och samfundslifvet beherrskande person blifha,
folket i ett land”, är alltför sväfvande, att kunna i konkreta fall med
någon nytta tillämpas. — E. von Holtzendorff (Encyklopädie der
Rechts-wissenschaft I, p. 632) har yttrat den åsigt, att statsbegreppets
fastställande är en uppgift for historiens filosofi, ty: ”Mit den Mitteln der
Jurisprudens allein kann der Staat nimmer völlig begriffen oder konstruirt
werden. Wenn die Gesetze nämlich den Rechtskundigen auch stets auf
ihre in dem Gesammtwillen einers Yolkes liegende Quelle, also auf den
Staat selbst, zuruckleiten, so ist doch der Staat seinerseits binwiederum
eine Wirkung soleher Ursacben, die ausserhalb jeder positiven
Rcchtsord-nung liegen und deswegen nicht jnristisch bestimmt werden können”. —
Jag delar denna uppfattning och bar deri funnit stöd för mitt förfarande,
.att här ofvan endast meddela en ”anatomisk” beskrifhing af staten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
