Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Föi4 statsrätten derémot utgör nationalitetsprincipens
olika tillämpning icke en faktor af den art, att den borde
tagas till indelningsgrund för olika k&tégorier af stater*
Staternas inbördes olikhet i statsrättsligt hänseende, beror
på statsförfattningens beskaffenhet, icke på nationaliteten.
Enahanda statsförfattning kan finnas i tvenne stater,; af
hvilka den ena har en befolkning med gemensam politiek
nationalitet, medan den andra innesluter; flera olika
natior-naliteter. Likaså kan det inträffa, att en stat med
homogen befolkning företer organisationen af vidsträckt
prd-vinsiel autonomi för olika landsdelar, medan en annan
utsträcker ett likformigt centralistiskt förvaltningssystem
ö£-ver en af flera nationaliteter bestående befolkning.
Staten är en stat, enhetsstat, äfven om han i
natiof-nelt hänseende företer mångfald. Och såsom en följd af
det ofvansagda må här vidare framhållas, att om flera
nationaliteter äro förenade i en stat, denna icke derföre
kont-stituerar en statsunion eller ett statsförbund *). Dessa
politiska formationer omfatta nödvändigtvis mer. än en stat,
och det är just staten, icke nationen,. Som i dem’utgör
kontrahenten, den enkla beståndsdelen* ;
Men om det ook i den statsrättsliga framställningen
är af vigt, att göra behörig åtskilnad mellan begreppen
stat och nation, hvilka icke äro synonyma, så är dérmed
icke sagdt, att sistnämnda begrepp och
nationalitetsprincipen vore endast bisaker för statsrätten.
Nationalitets*-frågan kan nemligen aldrig vara utan allt inflytande på
statens institutioner; och hvad särskildt vidkommer
stats-unionerna, så finnas ovedersägliga bevis derpå, att det varit
J) Huruvida t ex. en stat sådan som Österrike, hvilken af några
författare betecknats såsom ”ein Völkerstaat”, ’’ein Gesammtstaat”, ger
anledning att uppställa och i statsläran upptaga begreppet
nationalunion, får jag måhända längre fram tillfälle att vidröra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
