Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trång af någon annan makt Stifta en författning för’staten,
ändra eller upphäfva bestående grundlagar; men den
sålunda suveräna allmänna viljan får dock aldrig suveränt
disponera ofver individernas tillvaro. Om 99 proöent af
medborgarena i én stat fatta ett gemensamt beslut, så är
väl detta att anses såsom ett uttryck af den allmänna
viljan; och likväl, om detta beslut skulle gälla, att till lif och
egendom förinta den återstående T£5 del af befolkningen,
så Vore beslutet på intet vis rättfärdigadt genom den
suveränitet, som tillkommer den allmänna viljan, det vdre
helt enkelt en akt af mängdens despotism, analog med det
tyranni, en krönt despot kunde ntöfva. Till sådana
konss-qvenser skulle det leda, oin suveräniteten påstås vara
rättigheten tHl absolut, oinskränkt högsta makt inom en stat.
Åfven den högsta makten är icke makten att förneka dst
rätta. Rättsstaten utesluter absolutismen; således älven
den absoluta suveräniteten. Suveräniteten är ett relativt
begrepp.
Historiskt berättigadt har det varit, att uppställa
läran om folksuveräniteten geniemot den traditionella
fijrste-suveräniteten, ja denna lära har haft sin genomgripande
betydelse för författningsstatens utbildning. Men om den
ock har sin verklighet i republiken, så qvarétår i den
monarkiska staten, äfven der konstitutionen starkt inskränker
regentens makt, det faktum, att regenten utöfvar en
betydlig del af s. k. suveränitetsrättigheter eller åtminstone
såsom den ena parten deltager i utöfningen deraf. Säger
man: suveräniteten tillhör folket ensamt, så negerar man
bestående politiska förhållanden lika som då man
fön-klarar henne endast tillkomma regenten. Dessa
motsägelser finna sin principenliga lösning genom erkännandet, att
det är staten, söm är suverän. Af de olika Statsformerna
beror det, genom hvem och på hvad sätt statesaverähiteten
för skilda ändamål skall utöfvas. ■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
