- Project Runeberg -  Om statsförbund och statsunioner /
12

(1873) [MARC] Author: Leo Mechelin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

; . -Det ärhvarje etats- öforgripliga rättighet, ;att utan
fremmande makters inblandning ordna sitt inre lif,
bestämma sifcfc styrelsesätt, stifta sina lagar, förfoga öfver
sina tillgångar. Denna rättighet utgör suveräni tetet,
stats-höghet. Deti är oskiljaktig från staten. Förloras den^ har
Staten upphört att vara tall.

Vättel hade uppställt följande definition: ”Hvarje
nation, söm styr sig sjélf, under hvilken form det vara må,
utan beroende af någon fremmapde, är en suverän stat?.
Dock tillägger han senare, att en stat är yerkligt suverän
och oberoende när han styr sig sjelf, genom sin egen
auktoritet och sina égna lagar.

Numera har vetenskapen blifvit temligeU ense derom,
att-en stats suveränitet ickehvilar på dess större eller
mindre beroende af en annan stat, men -väl på
ofyanan-gifnä exklusiva rättighet i afseende å dess inre
förhållanden. I sjelfva verket äro ju ej heller alla stater
fullständigt fristående i internationelt hänseende. Den stat, som
iflgått i association med andra, sköter sina folkrättsliga
angelägenheter gemensamt med, och således i ett visst
beroende af, sina medassocierade.

Man är vidare ense derom, att tillvaron af en stats
suveränitet icke beror derpå, att den blifvit af andra
makter erkänd, men att deremot hvarje suverän stat har
berättigade anspråk på att få ingå såsom medlem i den
folkrättsliga gemenskapen, således att direkte, d. ä. ensam för sig,
eller-indirekte, d. ä. i förening med eller genom andra,
låta representera och bevaka sina intressen gentemot
frem-mande makter. Den statsrättsUga suveräniteten är således
det väsendtliga, den folkrättsliga en följd af denna. — Jag
bör tillägga den erinran, att med uttrycket suverän nation,
hvilket isynnerhet i folkrätten ofta begagnas, icke menas
folksuveräniteten såsom motsats till furstesuveränitet, utan
statssuveräniteten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omstatsf/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free