Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sfer horande föremål, försåvidt de icke i det gemensammas
intresse äro öfverlemnade åt förbundsstatsmakten. ”Detta
har forbundsstaten gemensamt med det blotta
statsförbundet.” Derföre presumeras äfven här i kollisionsfall de
enskilda staternas sjelfständighet. En författning, som skulle
omvända detta förhållande eller göra den partikulära
sjelf-ständigheten illusorisk, rubbar forbundsstatens väsende eller
bereder dermed öfvergången till den enkla staten.
På grund af det anförda anser han, att till
forbundsstatens väsende hör:
en sådan organisation af forbundsstatens lagstiftande
och exekutiva makt, att den garanterar det helas enhet och
kraft, men tillika äfven de förbundna staternas frihet;
och en fast begränsning af det, som skall vara
för-bundsstatsmaktens sak; hvarvid då förstås af sig sjelft, att
allt öfrigt underlyder de enskilda staternas kompetens.
Hos de flesta författare, som behandlat detta ämne,
finner man distinktioner och begreppsbestämningar, som i
hufvudsak öfverensstämma med Zacharia’s här refererade
framställning *). Af Holtzendorff och några andra bar
sär-skild vigt dessutom blifvit fästad vid den omständigheten,
att i forbundsstaten bör finnas en förbundslagstiftning, som
utan något tillgörande af partikularstaternas regeringar är
förpiigtande och verksam, och som förbinder ej blott
staterna och endast medelbart, genom dem, medborgarena, utan
ock omedelbart sjelfva medborgarena på hela förbundets
territorium. Hvaremot i statsförbundet de af de skilda regerin- l
l) Jfr Zöpfi, a. a. I pp. 108—115, der ifrågavarande distinktion är
ännu mera i detalj utförd; — BluntschU, a. a. I pp. 244—247; — Held,
a. a. 1 pp. 392—395; — Heinrich Escher, Handbuch der prakt. Politik II
pp. 26 och 481—508; — Georg Waitz, Grundzuge der Politik pp. 153—
218. — Ruttimann, Das Nordamerik. Bundesstaatsrecht, verglichen mit
den politischen Einrichtungen der Schweiz I p. 49 f. — F. von
Holtzendorff, Encyclopädie der Rechtswissenschaft I p. 639 f., m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
