Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fredliga angelägenheter synes ligans gemensamma
myndigheter haft ringa kompetens. De talrika forbundna
republikerna hade, synes det, icke afstått åt förbundet, såsom
sådant, någon nämnvärd anpart af sin statliga suveränitet
försåvidt ej krigiska förvecklingar förelågo. Och bristande
begränsning mellan förbundsauktoriteternas och
stadsem-betsmännens befogenhet lärer ofta föranledt konflikter
mellan de partikulära och de gemensamma intressena. Vidare
var förbundets ställning till tyska riket ganska sväfvande.
Någon effektiv makt öfver förbundets angelägenheter hade
kejsaren icke. Och att skydda det faktiska, om ock ej
uttryckligt erkända, oberoendet var väl i sin mon en
anledning till sammanhållning. Men å andra sidan erbjöd
förhållandet till kejsaren jemväl ett frestande tillfälle för
olika partier, att stärka sig genom närmare anslutning till
den mäktiga monarken. Och partier saknades ej: guelfer
och ghibelliner, aristokratiska och demokratiska riktningar
täflade om öfvertaget. En del städers, isynnerhet Milanos,
öfvervigt i rikedom och makt verkade ock skadligt på
för-bundsärendenas gång; tiden var ännu ej mogen att fatta
och betrygga den rättsliga jemlikheten mellan stater, utan
afseende å den materiella olikheten dem emellan *).
24. Bedömdt efter måttstocken af nutida
statsbe-grepp, vore det Hameatiska förbundet knappast att beaktas
i en undersökning af statsförbunden. Ty det var ju, strängt
taget, en association i lukrativt syfte. Men om ock den
politiska gemenskapen här icke var ändamål i sig, utan
snarare medel för annat specielt ändamål, blef dock
hansä-förbundets politiska betydelse sådan, och var derhös fri- * I,
’) Jfr Friedrich KortiXm, Die Entstehungsgeschichte der
freistäd-tischen Biinde im Mittelalter und in der neuern Zeit. I, p. 52 ff., 55 f.
och Henry Hallam, View of the State of Europé during the Middle ages
I, pp. 374-378, 388—403.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
