Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förenade Nederländerna slutligen öfvergingo till en
enhets-atat, skedde detta tillföljd af utländska inflytanden och
politiska omhvälfningar, som Undergräfde de republikanska
institutionerna; icke såsom en gifven och nödvändig inre
utveckling.
31. Det högsta afgörandet i
förbundsangelägenhe-terna tillkom ett gemensamt parlament, Generals taterna,
som sammanträdde 3 å 4 gånger årligen, från 1692 uti
Haag. De deputerade, som i början voro mycket talrika
«— ända till 800 — representerade de skilda provinserna,
och bestodo af ombud för de tre stånden: adel, borgare
och prester; de sistnämndas representationsrätt upphörde
dock efter reformationens införande. — På de tider, då
generalstaterna icke voro församlade, företräddes de af ett
slags statsråd, som fullgjorde generalstaternas beslut och
äfven sjelft utöfvade beslutanderätt i allt som gällde
landt-krig. Men för att ej statsrådet skulle få för mycken makt,
sattes vid dess sida ett generalstaternas permanenta utskott
(delegatorum consessus, statgeneral), sammansatt af adelsr
män och borgare, hvilka valdes bland generalstaterna. De
sistnämnda sammankommo sällan fulltaligt och deras
befogenheter öfvergingo derföre mer och mer på utskottet.
Då den exekutiva maktens koncentrering visade sig
nödvändig isynnerhet under krigiska tider, lades dess
ledning i en ståthållares händer. Hans myndighet skulle dock
vara ganska inskränkt, hvilket bland annat framgår af
den första ståthållarens ed, deri han utlofvar
generalstaterna, resp. ständerna, trohet och lydnad, samt förpligtar
-sig öfvervaka, att arméns officerare och alla öfriga, som
komme under hans befäl, sknlle lyda såväl de förbundna
staternas, som hvarje skild stats lagar.
För marinen och sjökriget var först ett
öfveramirali-tet inrättadt; meri senare leddes det af generalstaterna
eller deras utskott, med biträde af fem amufalitetsembetOB*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
