Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dessa republiker var tillämpadt, då rättigheten att
utöf-va lagstiftning och fatta beslut i en del af staternas
angelägenheter förlänades åt en sådan forsamling, som konr
gressen enligt konfederationen utgjorde. Dessa unionella
ärenden omfattade ingalunda den minst vigtiga delen af
det politiska lifvet; hvarföre skulle då de ställas
oberoende af all verklig folkrepresentation, då principen var, att
denna egde sträcka sitt inflytande och sin beslutanderätt
till alla statsangelägenheter. När genom konstitutionen
den unionella kongressen inrättades i öfverenstämmelse
med de enskilda staternas legislaturer, så var detta en
rättslig nödvändighet. Att icke tillgodose folkets i hvarje
stat rättmätiga anspråk, att genom sina delegerade få
deltaga äfven i de gemensamma intressenas befordrande, hade
varit att genom förbundet etablera en permanent kränkning
af staternas rättssystem.
Genom förbundet uppkomma nya rättsförhållanden,
delvis af annan art än de, som i de enskilda staterna
påkalla lagskipningens verksamhet. Att icke sörja för en
oafbruten och säker rättsvård inom sferen af dessa
förhållanden, utan antingen låta den dömande myndigheten
improviseras in casu, såsom enligt konfederationen, eller ock
låta den judiciella tillämpnjngen äfven af förbundslagarna
ankomma å de skilda staternas domstolar, hade varit att
ställa forbundsorganisationen i kontrast till rättsordningen
i staterna. Ty utan en särskild permanent dömande
myndighet kunde ingen säker och konseqvent tolkning af de
unionella lagarna uppkomma, lika litet som om, för de
derunder lydande målen, ingen gemensam sista instans funnits,
utan hvarje stats högsta domstol varit sista instans äfven
för mål af ifrågavarande slag. ”Tretton af hvarandra
oberoende domstolar med högsta domsrätt öfver samma slags
mål, hänförande sig till samma lagar, vore en hydra i ett
samhällsskick, genom hvilken intet annat än motsägelse och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
