Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
bort från Dalälfven, är omgifven af höjder på alla håll. På
vägen till Torsång möta de skarpa Aspeboda-höjderna, och
först i grannskapet af älfven vid Torsångs kyrka blifver
landet jämnt och sandigt, hvilket det fortfar att vara genom
bela Tuna socken. Då man begifver sig åt Amsbergs kapell
och Båtsta, blifver landet först kring dem slätt. At Svärdsjö
träffas jämnare land först kring sjön Runn och Svärdsjöån;
förbi Bjursås och Rättvik åter har man endast berg.
Sandåsarna vidtaga först vid Siljan och fortfara bort mot Sjugaren.
J. M. Bergman.
Dalallmogen.
Skildrad i medlet af 1800-talet.
Det är bekant, att dalkarlarne af ålder varit ett oroligt
släkte, lätt att bringa i vapen; de hafva städse varit och
äro än i dag ett slags vikingar till lands, och det har
mången gång endast berott på dem, som ägt förmåga att svinga
sig upp till deras anförare, att leda dem nästan efter
godtycke. Däraf har följt, att de flere än en gång framstått
som den svenska frihetens värn, men äfven, att de hafva
varit hufvudpersoner i hotande uppror mot den lagliga
styrelsemakten. De tyckas i bådadera fallen mindre hafva
öfvervägt skälen för och mot, än gifvit vika för en medfödd
håg för äfventyr och därvid föga beräknat det halsbrytande
i företagen. Med allt detta hafva de likväl, som nämndt är,
flere gånger räddat fäderneslandet från undergång. Sverige
har också icke glömt dessa sina manhaftiga söner i deras
nöd: aldrig har det i sig själft ofruktbara och öfverbefolkade
Dalarne förgäfves anropat sina landsmän om hjälp vid de
ofta inträffade oåren och missväxterna. Så väl den allmänna
som den enskilda hjälpsamheten har då genast skyndat
att i väsentlig mån lindra behofvet, om den också icke kun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
