- Project Runeberg -  En bok om Sverige / Förra delen. Land och Folk /
130

(1893) With: Richard Bergström, Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130

Men staden är utan tvifvel äldre. År 1187 hade en
sjöröfvarflotta trängt in i Mälaren. Sigtuna, som var en
betydande handelsstad, förstördes, och ärkebiskopen dräptes
vid Almarestäk. Dessa olyckor visade nödvändigheten af
att bättre försvara inloppet till Mälaren. En gammal
anteckning, som är trovärdigare än Rimkrönikan, säger, att
Stockholm började byggas redan i slutet af 1100-talet. Hvad
man med visshet vet, är, att staden fanns i början af
Birgers regering, i ty att konungen, jarlen och
ärkebiskopen där vistades sommaren 1252, såsom af då utfärdade
bref synes. Ar 1255 hade den unga platsen så tillvuxit,
att den erhöll sina första stadsprivilegier. Det »fagra huset»,
»adalhuset», d. v. s. hufvudbyggnaden eller konungaborgen,
reste sig redan före Birgers död (1266) med ett stort befäst
torn, en »kärna», på höjden af Agnefits sandås. Konung
Valdemar, Birgers son, säges redan förlagt sitt hof dit; men
konungarne själfva uppehöllo sig likväl ännu en tid på
Visingsö, och det är först från ett stycke in på
1300-talet, som man kan datera Stockholms värdighet att vara
den ’förnämsta vistelseorten för de svenska konungarne och
deras hof, om än hoflägret ofta och i långliga tider förlades
till andra kungliga slott och gårdar.

Den gamla birgerska konungaboningen, hvilkens läge
måtte hafva varit det samma som det nuvarande slottets,
tillöktes under de följande århundradena betydligt och
förändrades äfven till en del efter tidens kraf, ena gången
för att kunna tjäna till en stark fästning, en annan gång
för att bereda en värdig bostad åt ett praktälskande hof.
Större eller mindre delar däraf förstördes flere än en gång
af krigets eller eldens härjningar; och det var efter en
våldsam brand år 1525, som slottet så småningom under de tre
första Vasakonungarne antog den gestalt, i hvilken vi lära
känna det genom afbildningar från tiden närmast efter
1600-talets midt. Det utgjorde efter dessa tillbyggnader en
visserligen oregelmässig, men imponerande och pittoresk massa
af huslängor, torn och utsprång, omgifna af vallar och
grafvar. Det hela grupperade sig kring trenne gårdar: i söder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:27:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omsverige/1/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free