- Project Runeberg -  En bok om Sverige / Förra delen. Land och Folk /
189

(1893) With: Richard Bergström, Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•189

Vermland.

Tegnérs och Geijers Vermland finnes icke mera. De
djupa, allvarligt ljudande hammarslagen vid de brusande
älfvarna hafva tystnat, de högtidliga och vemodsfulla
furuskogarna hafva vandrat ut, de prydliga och färgrika
bygdedräkterna hafva försvunnit liksom många af de gamla
ärevördiga seder och bruk, genom hvilka förfäderna förvärfvat
sig vår aktning och kärlek.

Men det finnes ett nutida Vermland, ett föryngradt
Vermland, där rökstugan och ryggåsstugan lämnat plats för
tidsenliga byggnader, där finnplogen utbytts mot långplogen,
där träpinnharfven gått upp i lågor, där de oregelbundna
små åkerlapparna blifvit regelbundna åkrar, där de dystra
barrskogarna förvandlats till leende löfskogsparker och de
gamla välkända hammarsmedjorna blifvit ersatta med
suckande ångmaskiner och tysta valsverk, där idogheten växer
med hvar dag, där järnvägar och ångbåtar äro hemmastadda
och där ett gladlynt, gästfritt och upplyst folk bor.

Detta nya Vermland förtjänar också att ses och älskas,
ty det nya har kvar det gamlas brusande älfvar, dess
tusental sjöar, dess djärfva bergshöjder, och ännu bor i dess
dalar ett ädelt och kraftfullt folk, i hvars minne sagan lefver
och hos hvilket tro och heder aldrig skola försvinna.

Redan den första blicken på kartan öfver Vermland
visar dess oregelbundna och krokliniga gränser. Lika
oregelbunden och bruten som formen är ytan. I Vermland finnas
inga större slätter, icke ens vid Vänern. Hela landet liknar
ett mer eller mindre upprördt, men stelnadt haf, genomskuret
af en oändlighet af större och mindre vatten. Det är denna
nyckfullt formade natur, som gifver landskapet dess
omväxling, dess behag och friskhet och som lockar vandraren
oupphörligt framåt, till nya utsikter, den ena storartad, den
andra liten, täck och idyllisk. Vermland saknar ej heller
fattiga, vemodsfulla och ödsliga trakter; men äfven dessa
hafva för ett svenskt öga sitt behag.

Efter G. Schröder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:27:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omsverige/1/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free