Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•197
hotelser med en afkvistad vidja samt äfven litet mera än hot
hålla henne liflig- Och så går det då, den ena
fjärdings-vägen efter den andra, och nu har man kommit till den
måhända brantaste, om ock långt ifrån längsta backen i
länet. Det gäller att gifva sig utför ned i Lekvattnets dalgång.
Steg för steg, med hårdt böjda bakben och hvarje muskel
spänd, som om hon hade en kanon på vagnen, skrider
märren ned för ättestupan. Man skulle icke med piskrapp
kunna få henne att påskynda de betänksamma rörelserna; ty
bela hennes uppfostran, förstånd, misstänksamhet och månhet
om sitt anseende äro samlade i dessa steg, och hon sviker icke.
Så är man då nere, och nu bär det af i friskaste traf
på en väg, som liknar en allé, anlagd efter vattenpass, långs
med älfven. Prästgården tittade fram, rödmålad och täck,
och försvann lika snart. Öfver träbron och uppför den
sandiga vägen till gästgifvaregården! Här är det annan natur.
Hvilka fjäll! Löfklädda, väldiga höjder, solbelysta, mjuka i
linjerna, som om de vore af sammet, saftiga i färgen, och
bortom dem barrskogskammar högt uppe i skyn. Och mellan
dera, djupt nere i dalbottnen, ett slingrande, klart
vattendrag, som här och där sväller ut till en sjö, där ögat icke
kan se sig mätt på de praktfullaste färgspel. Ut på sjön
bör man nu genast, ty denna härliga septemberdag kan
snart vara förbytt till en mulen höst! — Se framåt, se åt
sidorna, se bakom! En liten granudde har kilat ut i sjön,
mörk och allvarsam midt ibland de gladaste bland de glada,
de unga björkarna; några tag med årorna öppna en ny
utsikt — en liten vik i renaste blått bakom granudden; ett
nytt fjäll skymtar fram, högre än alla de förra; det glittrar
och blänker af klart hvitt högt uppe på en klippafsats; det
är en bäck, som står pä hufvudet för att komma genaste
vägen till älfven; en kulle är framtrollad, fantastisk och
nästan komisk till form och beklädnad, som står upp- och
nedvänd i vattnet, med hvarenda detalj så skarpt tecknad
som på en fotografi; dalklyftan blifver ett ögonblick en lång
djup remna, och man ser vatten bortom vatten, tills allt
förtonar i ett blågrått dunkel. Efter K. Melander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
