Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•210
riet Yese hemmanet Åkerbräckan, hvartill »stranden» hörde.
Dessa sextio strandsittare underskrefvo kontraktet, och det
är mestadels deras arfvingar, som ännu i dag innehafva
samma lotter och gårdar. Hemmanet delades nämligen från
början i 60 lotter med hvar sina inägor, utmärker och
gemensam allmän mark, på hvilken sistnämnda mark de
uppbyggt stugorna ocb sedan betalat tomtlega till den
gemensamma kassan. Vid arfskiftena hafva därefter dessa 60
lotter sedan klufvits gång på gång, så att nu finnes ända
till V6 V«oi alltjämt under bibehållande af samma
egen–domliga principer: delning af inägor, utmärker och del i
gemensam mark. Härigenom har uppkommit ett det mest
tilltrasslade jordegendomssystem, man kan tänka sig, och de
flesta lotterna utgöras af otympliga förmer, långa smala
remsor och kilar, där grannarna sinsemellan för hvarandra
nästan omöjliggöra markens användande. Ar 1836 blef
Lysekil köping, men jordägosystemet fortfor alltjämt och
fortfar ännu. Jordägarnes »stämma» är en stat i staten
ocb har gjort många svårigheter för den moderna
kommunalförvaltningen.
Detta befängda jordlottsystem har sålunda länge stått
hindrande i vägen för regleringen af Lysekils mark.
Lysekil var ännu en belt liten ort. Ännu hade icke
dess förträffliga läge, midt i skärgården, på näset mellan
Kornöfjärden och Gullmarfjorden, tilldragit sig någon större
uppmärksamhet.
Det var egentligen en icke infödd man — en
»främling» — som först kom Lysekil att märkbart växa upp.
I början af 1830-talet slog sig ned där en då ännu ung
svensk, J. G. Mollén, hvilken en tid varit bosatt i London.
Såsom en kraftfull och begåfvad man, fick ban småningom
stort inflytande i orten och styrde och ställde snart såsom
»herre till Lysekil». Det var på hans uppslag, som Lysekil
fick sina köpingsrättigheter 1836. Ar 1847 lät Mollén
däraf ruffen af ett förlist fartyg uppföra ett litet badhus, och
det är från denna enkla början, Lysekil daterar sina första
anor såsom badort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
