Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betrygga ett samhälles välstånd och utveckling som
Göteborg.
Gustaf 2 Adolf är Göteborgs grundläggare. Han
utfärdade privilegier för staden år 1621, Stadsplanen var
uppgjord af Adler Salvius, efter holländskt mönster, med
snörräta gator och kanaler, dessa senare icke blott för
behagets skull, utan ock för hälsans. En annan tid har andra
åsikter om deras värde i senare fallet; men på den tid, då
Göteborg byggdes, på en sumpig och lös mark, voro kanske
kanaler nödvändiga.
Emedan handel och näringar fordom voro föga
öfverensstämmande med svenskt lynne och åskådningssätt, gynnade
Gustaf Adolf, liksom hans fader, på alla vis inflyttandet af
främlingar, som skulle tillföra Sverige icke blott kapital, utan
äfven affärsduglighet. Bland dessa främlingar intogo
holländarne första rummet; och en egenskap, som Göteborg i
hög grad besitter, nämligen snygghet, är ett godt arf från
stadens holländska fäder.
Men det var icke blott holländare, som där slogo sig
ned, utan äfven engelsmän och tyskar, skottar och fransmän.
Den engelsk-tyska inflyttningen har efterlämnat de flesta
spåren, och från den härstamma Göteborgs rikaste
köpmanssläkter.
Göteborg är en vacker stad och en rik stad. Handeln
intager obestridt det första rummet. Det lif och den rörelse,
som utmärka en stor hamn, låta staden erinra om en
myrstack. Hela den inre hamnen och skärgården vimla af
fartyg från alla världens kanter. På Götaälf är det städse en
liflig rörelse af ångfartyg, som genom Trollhätte slussar
komma och gå mellan Göteborg samt kanallinjens och
Vänerns samtliga stationer.
Göteborg är Sveriges främsta utförselhamn, dess andra
införselhamn, och det börjar täfla med Norrköping om rangen
af rikets andra fabriksstad. Folkmängden har ock ökats
med snabb fart. Staden hade år 1860 46,000 invånare.
Tjugu år därefter, år 1880, hade folkmängden ökats med
30,000; den utgjorde då således 70,000. Nu, år 1893, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
