- Project Runeberg -  En bok om Sverige / Förra delen. Land och Folk /
228

(1893) With: Richard Bergström, Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•228

vid Hellekis. De gå upp till »grottorna», såsom man kallar
de högre upp framspringande röda stenmassorna, hvilka
skjuta fram ur sluttningen och erinra om Roms Campagna
med dess multnande grafkolosser. Några äro så släta, som
om de blifvit afslipade genom vattnets kraft, andra bära
sedan åratal mossa, gräs och blomster, till och med höga
träd.

De resande gå skogsstigen uppför till Kinnekulles topp,
där en sten är rest till mål för vandringen. En af dem läser
i sin reshandbok om Kinnekulles struktur: grunden är
granit, därpå ligger sandsten, sedan alunskiffer, så kalksten,
ännu högre lerskiffer och sist ett mäktigt skyddande lager
af trapp. Och nu har ban sett det. Han stiger åter ner och
går ombord, ban har sett Kinnekulle; det hårda berget har
mellan sin frodiga grönska visat honom sitt tunga, klumpiga
stenfinger — utan att ban därför fått tag i hela personen.

Den minst besökta sidan af Kinnekulle är just den mest
karakteristiska; till den vilja vi gå. Vägen går ännu ett
långt stycke på denna sidan af berget, trappstegsvis neråt i
långa terrasser af bördig mark; ännu längre bort tränger
sig hällen fram fläcktals, en grön mossa ligger öfver den och
liknar luggslitna lappar på gräsets sammetsmatta. Körvägen
går öfver en sträcka, där skiffern ligger som ett fast golf;
på Roms Campagna skulle den, som finge se något dylikt,
säga, att det vore ett stycke Via Appia, en bit antik väg.
Det är Kinnekulles nakfia skinn och ben, vi färdas öfver.

Bondens hus är hopsatt
af stora, sprängda
skifferstenar, taket är täckt med
sådana; man ser icke ett
enda stycke trä, utom
dörren och den stora,
ofvanför dörren målade skylten,
som visar, till hvilket
regemente den soldaten hör,
som i lön fått detta torp.
Vi kasta ännu en blick

Leckö slott.
Teckning af F. Hernlund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:27:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omsverige/1/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free