Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•276
dem liggande mursträckan kunde bestrykas med båge. Som
bågen småningom fullkomnades, ocli man känner dess
utseende ända från 1200-talet, kan man på grund af afståndet
mellan tornen någorlunda beräkna byggnadens ålder. Det
visar sig, att på 1200-talet bågen nådde ungefär så långt,
som afståndet mellan de fyra tornen. Man behöfver för
öfrigt endast betrakta utseendet af Vattentornet, detta det
ursprungliga slottets största och viktigaste verk, för att finna,
att det utgjort en kärna i försvaret, en sådan punkt, dit
besättningen, i händelse att det öfriga af borgen intoges,
kunde draga sig tillbaka för att pröfva ett sista försvar.
Därför har detta torn en brunn; ty det var naturligtvis
nödvändigt att äga tillgång på vatten, om man ville försöka
ett försvar, som skulle draga ut på tiden. Samtliga
hörntorn och midttorn samt muren hafva gemensam grundval
och till 8,3 meters höjd i hvarandra murade förtagningar
(stenarnas skjutande förbi hvarandra) och äro uppförda af
samma material och på enahanda sätt, hvaremot högre upp
gemensamheten hos de olika delarna upphör.
Det äldsta slottet bestod således af dessa torn och
murar. Sedermera tillkommo smärre låga byggnader
innanför ringmuren, sannolikt med en del af denna till
ytterväggar. Vid år 1337 företogs af konung Magnus Eriksson
en stor ombyggnad. De särskilda, tid efter annan innanför
ringmuren uppförda husen sammanfördes till större flyglar
och höjdes, hvarjämte murar och torn sannolikt höjdes och
stärktes. Hvad som vidare under de två följande
århundradena blifvit gjordt vid slottet, veta vi ej.
Med Vasakonungarne börjar en ny tid för slottet. Gustaf 1
ville göra Kalmar till ett starkt bålverk, rikets viktigaste
gränsfästning mot Danmark, och med sin vanliga kraft företog
ban därför dess befästande. Två af slottets bastioner, den
västra och den norra, grundlades under 1550-talet. Den
östra bastionen och den södra äro uppförda af Käril 9.
Under hela denna tid hade man också uppfört delar af
själfva vallen med dess tillbehör, gångar och försvarsverk
af alla slag. Omkring 1(504 var den yttre befästningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
