Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•287
Biskop Brasks framställning blef icke utan verkan. Själf
började han en båtled förbi sitt slott Norsholm vid Motala
ströms utgång ur Roxen. Biskop Rhyzelii motion om en
kanals anläggning framställdes vid Hattarnes första riksdag
och bifölls utan svårighet, men verkställandet uppsköts
genom det mellankommande kriget med Ryssland. En ingeniör
erhöll 1755 uppdrag att afväga förekommande sjöars höjd
för att bestämma den ifrågasatta segelledens riktning.
Resultatet af hans undersökning är oväntadt. Han förordade
nämligen kanalens utgång till Bråviken och icke till
Slätbaken. Nya undersökningar anställdes åren 1780—83 af
Daniel Thunberg, och en ny plan för företaget framlades af
honom. 1 denna plan antogs åter, att segelleden skulle gå
ut i Slätbaken.
Sedan Trollhätte kanal år 1800 blifvit färdig, fästes åter
uppmärksamheten på ämnet, hufvudsakligen genom grefve
Baltzar Bogislaus von Plåtens skrift öfver kanaler i Sverige,
utgifven 1806. Den engelska kanalbyggaren Thomas Telford
inkallades, och hans undersökningar ledde till hufvudsakligt
stadfästande af Thunbergs plan.
Elter revolutionen 1809 väckte biskop Rosenstein fråga
om saken på samma års riksdag. Inom tre månader var
den afgjord. Möjligt är, att beslutet aldrig kommit till stånd,
om längre tid åtgått, ty det visade sig sedermera, att
kanalen hade många fiender.
Konungen utfärdade 1810 privilegium för det bolag, soni
bildat sig för ändamålet. Bolaget erhöll full äganderätt till
kanalen äfvensom åtskilliga förmåner till företagets lättande,
såsom rättighet att begagna en del af arméen till
arbets-konimendering. Grefve Platen, som i en båt, hvilken bars
öfver land mellan vattendragen, hade befarit bela kanallinjen,
företog själf mätningen och värderingen af den jord, som
behöfde användas.
Den viktigaste frågan återstod, den, hvarifrån medlen
till företaget skulle anskaffas. Statens penningetillst nid var
sådant, att ingenting från den kunde påräknas. Riket hade
en ofantlig skuld, alla tillgångar voro tömda genom kriget,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
