Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
hafva mycket att inhämta af munkarne i Corvey kloster eller
af de prelater, som förfalskade de Isidoriska dekretalen.
Vi äga full rätt att tala om en verklig rättsvetenskap
hos våra förfäder, åtminstone lika väl som man måste kalla
den senare romerska republikens lagtolkare vetenskapliga
rättslärde. Vi skönja i alla våra gamla laguppteckningar en
omsorgsfull sträfvan att finna fullt uttömmande och bindande
uttryck för de särskilda lagbuden, och stundom finna vi olika
lagtolkningar sammanställda och pröfvade. Vi finna från
första början en tydlig afsikt att ordna lagbuden 1 ett sy-
stem, som med tiden växer 1 klarhet och reda. Danmarks
och Norges medeltidslagar öfverträffas vida af Östgötalagen
och än mera af Upplandslagen, som har tjänat till mönster
för de flesta andra Svealagarna. Och Magnus Erikssons
Landslag sätter själfva kronan å hela det forntida skandi-
naviska lagarbetet. Likväl måste man öfver allt i våra forn-
lagar vänta sig full och åsyftad mening i hvartenda ord;
det går icke för sig att tillskrifva de gamle lagmännen nå-
got slarf eller någon enfald, ehuru naturligtvis textgransk-
ningen här liksom i andra fornskrifter är rättmätig och på-
kallad. Däremot äro våra lagar tämligen fattiga på »poesi»,
i jämförelse med tyskarnes; våra lagmän kände noga skill-
: naden . mellan att skrifva vers och att skrifva lag. På sin
höjd tilläto de sig då och då några enkla ordstäf för bättre
minnes skull.
Men varsna vi föga poesi, så möta vi dess oftare, både
i de gamies lagar och i deras statslif, den orädda tanke-
kraft, som utmärker de lagskapande folken. Det är en in-
billning, att lag alstras af det magra, räknande förståndet
eller af en hemlig kraft i folkmedvetandet. Lag är den tän-
kande viljans verk, och till denna gerning tarfvar ett folk
icke så mycket snille eller bildning eller intelligens eller fina
åthäfvor och kläder, utan framför allt mod och hälsa, sjä-
lens och kroppens. Vi få tänka oss våra förfäder som oupp-
fostrade karlar, hvilka först och främst sökte få reda på
sanningen i målet och sedan högst ogrannlaga och oblygt
gingo tvärt på saken, utan att fråga efter något annat. HEj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
