- Project Runeberg -  En bok om Sverige / Senare delen. Historia /
28

(1893) With: Richard Bergström, Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28

att hålla honom, hvad de svurit. De hade svurit honom tro
och lydnad på den grund, att han först svurit, att han ville
hålla dem vid Sveriges lag och besätta rikets slott och fästen
med infödde män; på denna hans ed hängde deras ed. Då
han nu icke hölle sin ed, hvarpå deras ed berodde, så vore
dera8 ed om intet. Med sådana skäl och andra ville Engel-
brekt beveka rikets råd att affalla från konungen, och han
skulle gärna hafva med godo bragt rådet öfver till sin me-
ning, emedan hvad han förehade skulle varit så mycket
fastare, om han hade haft rådets goda vilja med sig. Men
rådsherrarne svarade därtill kort nej; de ville förblifva vid
trohet och lydnad och menade, att det icke vore lofligt att
genast sätta sig mot sin herre och konung, om han i någon
måtto förginge sig, ty i sådant fall skulle ingen styrelse
blifva beståndande. Hvilken är den herre, som ej felar i
något? Skulle undersåtarne strax sätta sig upp mot ho-
nom, kunde intet varaktigt regemente finnas. Ej vore alla
skickade att vara konungens domare och afgöra, om konun-
gen bör afsättas eller ej. Människor kunna ej lefva till-
samman, med mindre den ena lider och fördrager mycket
ar den andra. Måste man nu hafva stort fördrag med sin
vederlike, om man vill med honom umgås, huru mycket mer
måste man ej då lida och fördraga af sin herre och konung,
om man vill hafva något varaktigt regemente. Man måste
stundom lida en tyrann, på det man ej måtte få många ty-
ranner. Där ingen herre finnes, där gör enhvar såsom ho-
nom lyster, och så tillkomma många tyranner. Det är där-
för bättre att lida och umgälla med sin rätte herre än att
underkufvas af många. Dessa skäl förelade rådskerrarne
Engelbrekt, fastän de voro i stor träldom och gärna hade
velat blifva förlossade. Det syntes dem, att de ännu icke
hade fullgiltig och rättvis orsak att frånträda den tro och
lydnad, som de svurit konungen. Då Engelbrekt förnam,
att de stodo fast vid sin mening, slog han på en annan
sträng och sade dem allvarsamt, att antingen skulle de upp-
säga konungen tro och lydnad, eller ock skulle det kosta
dem lit och gods. Och han ville genast hafva gripit dem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:27:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omsverige/2/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free