Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hö
Västergötland: vänskap och broderskap såsom tillförene
sända med Vår herre Jesu Kristo och Sankte herr Knut!
Käre dannemän, I mån veta, att vi skrifva eder lönliga till
för den skull, att vi icke töras uppenbart, och bedja vi eder
för Guds skull, att I viljen väl göra och skrifva oss till,
hvad eder mening är, om uppbåd kommer, om I antingen
viljen sitta i ro eller strida rot oss, hvilket vi icke begära.
Sitten stilla! Vi skola aldrig göra eder ondt; och skola vi
ändtligen ut, bör hvar och en förståndig hindra de sina att
vidare uppbåda den stackars allmogen. Mera töras vi icke
säga härom. Härmed befalla vi eder Gudi och Sankt Knut.
Skrifvet i Skåne dagen före Sankt Lukas” dag.»
En af de märkligaste bondefrederna var den, om hvil-
ken vi nu skola tala. Den 9 augusti 1510 samlades på
Hjortsberga ting i Allbo härad i Småland svenska bönder
från Värends fem härad samt södra och norra Möre, Sunnerbo
och Västbo härad, västra och östra Göinge härad i norra
Skåne och sändebud från andra skånska härad. Det var
ett ypperligt folk, som här möttes. Göingeboarne, hvilkas
land, skogrikt, backigt och fullt af sjöar, men väl befolkadt
omfattade 36 socknar, hade den tiden och behöllo till sena
tider rykte om sig att vara de käckaste och stridbaraste af
Skånes invånare, liksom de äfven utmärkte sig för sitt fast-
hållande vid fäderneseder och bruk. Samma goda vitsord
hade Värendsboarne och Möreboarne. Bondemännen sam-
lades på tinget öfver tusen till antalet, alla väl rustade, och
samtalade om hvad de hade att göra, då örlig åter blifvit
upptändt rikena emellan. De blefvo ense om att hålla god
fred sinsemellan och fastställde vissa artiklar, som alla
obrottsligt skulle iakttaga. Dessa artiklar upplysa icke blott
det, som här närmast var 1 fråga, utan äfven andra märk-
liga sidor af lifvet i dessa trakter. Genom den första arti-
keln borttogo de från sitt förbund karakteren af uppror
eller affall från deras rätte herre, i det de bestämde, att
hvart landskap ovägerligen skulle fortfara att skatta till den
landsherre, till hvilken det af gammalt skattat. . Men därest
den ene landsherren wille göra infall i den andres land,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
