Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
i hans politik, och om han mera tilltalades af protestantis-
men än af katolicismen, så berodde detta tydligen dels därpå,
att protestantismen för landet var en från politisk synpunkt
mera gagnande religion, dels därpå, att den till hela sin
anläggning är mera besinningsfull och mindre lägger an på
de yttre sinnenas tjusande än katolicismen.”
På våren 1524 lät konungen kalla Olaus Petri till Stock-
holm. Han anställdes där såsom stadens sekreterare och
sattes i tillfälle att bearbeta den talrikare och mera infly-
telserika hufvudstadsbefolkningen. Med sin sedvanliga kraft
kastade Olaus sig på de nya uppgifter, som platsen med-
förde. Såsom bisittare 1 stadens råd nödgades han nästan
dagligen vara ett vittne till den ofta upprörande grymma
rättskipningen, enligt hvilken äfven obetydliga förseelser
kunde beläggas med dödsstraff. Förmodligen var det under
intryck däraf som han nedskref de domareregler, hvilka
sedermera aftryckts i början af de flesta upplagor af Sveriges
rikes lag. Han talade för mildare straff i allmänhet samt
uppträdde särskildt mot tortyren :— redan två och ett halft
århundrade, innan denna upphäfdes 1 vårt land.
Men jämte sina egentliga ämbetsgöromål hade han en
annan och viktigare uppgift, den, att predika den nya läran
för hufvudstadens befolkning. Visserligen var denna ej all-
deles obekant med den rörelse, som samtidigt pågick i Tysk-
land, men med några få undantag betraktade väl flertalet
stockholmare dessa kätterier med fasa. Det var därför ingen
lätt och ofarlig sak att angripa en dylik öfvertygelse. Olai
broder, Laurentius Petri, yttrade också om dessa första
år 1 hufvudstaden: »Det var den största hopen emot och
svårliga förtretligt, att så skedde... Den ene sade, att han
ville offra på predikanterne en gammal badstuga, den andre
en gammal lada, den tredje så många lass ved, så mycken
tjära, torf, näfver o. s. v. Och tycktes, att man icke bättre
kunde använda någon kostnad, än att mani så måtto hulpe
till, att slika förbannade kättare och skadliga Fm skor
kunde varda borttagna från jorden.»
Olaus och hans vänner hade således ett hårdt och ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
